Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MM,
UPPRORSLAG.
—
REPRESENTATIONSFÖRSLAGETS ANDRA BEHANDLING. 235
En bland frukterna utaf 1838 års händelser var ett lagförslag,
huru förhållas borde vid militärmakts påkallande och ingripande
mot folkhopar, dem civil myndighet ej förmått bringä till ord-
ning och lydnad. Den 14 april vann Hierta på riddarhuset en
liten seger öfver Hartmansdorff, i det på hans yrkande, mot den
senares, ridderskapet och adeln antog, att militärmakt ej skulle
få inskrida, förrän ljud blifvit äskadt med »helst trumma och trum-
pet» och varning uppläst tre gånger. Blygseln och oviljan öfver
uppträdet i Peter Myndes backe synas här räckt hvarandra handen.
Få dagar senare kom konstitutionsutskottets andra betän-
kande i representationsfrågan på dagordningen inom alla fyra
stånden. Nu streds å ömse sidor med stor häftighet; i synnerhet
på riddarhuset spelade derunder föredragningssättet och ordningen
vid propositioners framställande en
betydande rol. Konstitutions-
utskottet, som icke väsentligt öfvergifvit sitt förra förslag, ehuru
klassval blifvit yrkade af tre stånd och dess eget förslag endast
antaget af det fjerde, fick uppbära grymma tillvitelser. I sitt
försvar för dess handlingssätt protesterade Hierta mot sådana
epitet åt utskottet som »representationsreformens dödgräfvare»,
»det gamla svenska vettets motarbetare» och dylikt och försvarar
svenska folket mot påståendet, att det ej vill veta af allmänna
val. Man talar om
allmogen, fortsätter Hierta, och om företrädet
hos vår representation af en sjelfständig allmoges röst derinom;
och likväl göres allt för att hindra, att denna sjelfständiga
röst skall blifva till någon verklighet. »Hurudant är väl vårt
samhällsskick, då två stånds talmän oupphörligt stå i strid med
två stånds om
grundlagens tolkning? Icke gör reformen af ett
dylikt missförhållande någon republik af Sverige, som
visserligen
icke kan ensidigt lösslita sig från de grunder, på hvilka rege-
ringssättet i Europa hvilar.» Ehuru Hierta anser det republi-
kanska regeringssättet för det teoretiskt riktigaste, kallar han
det Vanvettigt att ej begripa, att det är omöjligt att i närvarande
tidpunkt införa det i Sverige.
’
",
Nu uppträdde Lefrén och bad Hierta blifva fullt praktisk i
sin tidning, så att han der måtte visa det vanvettiga i en re-
publik. I denna tidning har Lefrén »för få timmar sedan» läst
ett uttryck, som han nu vill anföra: »Den, som ej respekterar
bondeståndets tänkesätt i representationsfrågan, bör ihågkomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
