Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f ’i
236 RIKSDAGSPERIODEN 1840—41 OCH KARL JOHANS SISTA REGERINGSÅR.
att detta stånd är beslägtadt med största delen af rikets krigs*
män.» . . . »Detta är icke ord, herr Hierta, utan verklighet, I
som jag ber honom lägga på minnet, sedan han bekänt, att
det vore vanvettigt att vilja göra en republik af konungariket
Sverige.»
»Åtskilliga ledamöter yttrade sitt bifall till detta anförande», ■
tillägger protokollet.
Den artikel, på hvilken Lefrén syftar, är onekligen ett
skarpt uttalande. Under rubrik »
Representationsfrågan »
upp-
tager den nära tre spalter i Aftonbladet den 16 april 1841 och
går ut på att bevisa, att svenska allmogen, icke blott dess i
Stockholm samlade riksdagsmän, är anhängare af nu framstälda
förslag till ny riksdagsordning och att skriket om bondriksdags-
männens osjelfständiga återljud af oppositionspressen sålunda
alldeles icke räcker till att förneka, att reformen har allmogens
sympatier. De talrika instruktioner, hvilka de flesta af fjerde
ståndets riksdagsmän medfört från sina valmän, torde tillräck-
ligt vitna derom, att dessa sjelfva begynt tänka »öfver sam-
hållets förhållanden i det hela och sina egna till samhället.» .^ . 3
I
»Besinnar inan, att de, som sålunda tänka och föreskrifva angående
de allmänna angelägenheterna, icke äro någon parisisk pöbel, enrådande
bland en tanklös och rådvill landtmannaomgifning, sjelf hänförd af
några demagoger; ej heller några husvilla engelska fabriksarbetare,
uttömmande sina politiska känslor i de resultatlösa besluten på »the
meeting»; ej heller några schweiziska »hornmän» och »klöfmän» eller
baskiska herdar, ledda af sina prester och munkar eller af några an-
dryga patricier; utan att det är ett helt lands talrikaste jordegare, en
million» (!) »oberoende män, deltagarne i en mängd kommunalbestyr och
tjenstemannavärf och anförvandter eller nära bekanta och sambyggare
med den ojemförligt öfverlägsna delen af landets krigsmän ; besinnar
man detta, då blir det icke likgiltigt, att en sådan massa tänker öfver
statsangelägenheter,. ej heller huru den tänker derom. Ty någonting
motsvarande står ej att upptäcka inom vår verldsdel; man finner det
först på andra sidan hafvet, i Nordamerika.
Nå väl, hvad säga oss då instruktionerna från denna stora folk-
mängd, Sveriges allmoge? Jo, att den icke längre kan härda ut med
de vexationer af de andra klasserna eller till deras förmån, för hvilka
den hittills varit utsatt; att den funnit orsaken dertill i hindren för
landets vigtigaste intressen att göra sig gällande vid lagstiftningen;
att den märkt dessa hinder härröra från några jemförelsevis fåtaliga
klassers öfvervägande inflytande vid lagstiftningen och förvaltningen;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
