Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Riksdagsperioden 1840—41 och Karl Johans sista regeringsår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÅTALET MOT »STRAUSS OCH EVANGELIERNA». 241
■
v
Vår gamle bekante Fredholm infann sig den 17 augusti på
Hiertas tryckeri och lade qvarstad på der befintliga exemplar af
»Strauss och evangelierna», hvarefter han i samma ändamål
hemsökte alla stadens sexton boklådor.! Pen 26 delgaf han
Hierta stämning till kämnärsrätten. Som vanligt var det justitie-
kansleren (nu Faxe), hvars ord skedde igenom Fredholm. Men
Svenska biets ord voro ändå skarpare om
möjligt. Redan
den 20 augusti hade de lydt å
landsflykt. I flere månader hän-
vändes den allmänna uppmärksamheten på åtalet och dess före-
mål. Tidningar af alla färger, men i synnerhet Freja, Afton-
bladet och Biet, utvecklade hvar sina åsigter med en
utförlighet
och skärpa, som åt den i sig sjelf obetydliga boken (»pigboken»
kallad) beredde en
offentlighet och ett intresse, som åtalet förutan
aldrig kommit den till del.
»Hufvudfrågan är, skref Hierta (Aftonbladet, 26 augusti)»
huru vida svenska nationen må ega att på sitt språk få läsa, hvad
utländska vetenskapsmän skrifvit i religiösa ämnen, om det ock
innefattar en
ransakning af sjelfva skrifterna.» Mot Biets yr-
kande, att svenska prestsällskapets yttrande borde infordras i
målet, invände Hierta, att presterne tvärt om vore
parter. Veder-
lägga må de gerna, och erkebiskopen i spetsen, men ej lands-
förvisa, ej förfoga öfver andras samveten och tro, ej förfölja den,
som vill visa, hvad man »i mån af bildningens framskridande»
i andra länder tänkt öfver dogmerna. »Det är detta papistiska,
despotiska och förhatliga tyranni, mot hvilket vi tro att det
intresserar folket i ett protestantiskt land att blifva skyddadt,
och det är härom, som frågan ligger mellan åklagarmakten och
yttranderätten, vid afgörandet af det omtalade tryckfrihetsmålet.»
Hierta instälde sig emellertid i rätten och aflemnade namn-
sedel. Den, som utgifver en
öfversättning, säger tryckfrihets-
lagen, har samma
rättigheter som författare, alltså äfven den
att vara
anonym, och samma pligter, alltså äfven den, att,
»ehvad han okänd vara vill eller ej, tillställa boktryckaren en
förseglad sedel, innehållande hans namn och hemvist, med på-
skrifvet betyg om dessa uppgifters riktighet af tvenne på orten
väl kända, inom Sverige boende, svenska medborgare, hvilka
åligge författaransvar i händelse skriften inom laga tid åtalas
skulle och författarens namn och hemvist befunnes oriktigt upp-
L. J. Hierta. 16
Ni
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
