Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M
W
T
L
284 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
egt rum inom sällskapet, och hufvuddragen i »separatisternes»
förslag igenkändes med smärtsam missräkning i det kungliga
förslag till nationalrepresentationens ombildning, som de nya råd-
gifvarne efter tjugu dagar i rådkammaren framlade till grund-
lagsenlig behandling af riksens ständer. Var detta hastverk
någonsin framlagdt i full akt och mening att af den kungliga
makten på allt sätt främjas, för att till rikets båtnad sluta re-
formtvisterna och göra en ända på agitationen, så må man åt-
minstone förundra sig öfver att så få spår föreligga till en
dy-
lik afsigt. Reformföreningarna diskuterade emellertid med ifver
så väl det kungliga förslaget, hvilket konstitutionsutskottet för-
klarat hvilande till nästa riksdag, som nya, förbättrade upplagor
af 1841 års förslag, med flere. Stockholms reformförening, med
Aftonbladet i spetsen, begynte sex veckor efter riksdagens slut
att höra sig för hos landsortstidningarna och reformföreningarna,
i hvad mån de kunde finnas benägna att hos kungl. maj:t peti-
tionera om en urtima riksdag för att påskynda afgörandet af
det kungliga förslagets öde och, om detta förkastades under in-
flytande af en demokratisk tidsströmming, så mycket säkrare och
snabbare vinna regeringens accept på reformvännernes eget för-
slag. Men tankarna befunnos mycket delade; så få enade sig om
petitionsförslaget, att petitionen aldrig kom till*stånd, ännu mindre
någon urtima riksdag. De närmast följande åren intog dock re-
formfrågan fortfarande främsta rummet ibland inrikes ärenden
i vårt land.
Men uppmärksamheten hade i väsentlig mån vändt sig utåt.
Frankrikes, Preussens, Sachsens, Österrikes, Italiens, Siciliens re-
volutioner togo upp tidningarnas spalter och tidningsläsarnes tankar,
men Danmarks ombildning till ett demokratiskt-konstitutionelt
samhälle och dess strid för sin »integritet» mot konungens båda
revolterade hertigdömen, hvilkas tyska befolkning fordrade att
»evigt odelade vara tillsamman», detta drog till sig icke blott
tankarna, utan älven hjertat. Den nyfödda studentskandinavis-
men erinrade sig löftena under studentmötet i Kjöbenhavn 1845,
Sveriges dynastiska intressen kände sig ingalunda främmande
M
för ungdomsglödens politiska ideal, en känsla af broderlig soli-
daritet bemäktigade sig sinnena snart sagdt i alla samhällsklas-
ser, och när det ljöd »hjelp åt Danmark», dallrade i nationens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
