Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T
Hl
HIERTA MOT SKANDINAVISMEN 1848. 285
hjerta ett ja, som ledaren af hennes öden säkerligen kunnat
gifva ett vida kraftigare lif i handling, än som skedde, utan
att ha öfvergifvits af sina folks sympatier.
Men Hierta delade icke den allmänna stämningen, hvarken
i afseende på danskarnes obestridliga rätt till Slesvig eller i
fråga om nyttan och nödvändigheten för Sverige att adoptera
Danmarks sak. När en af medarbetarne ville i Aftonbladet
bevisa rättmätigheten uti Danmarks anspråk på Slesvig som
gammalt kronland och öfvervägande bebodt af danskt folk, fick
han väl artikeln intagen, men med namn under och »insändt>>
öfver *). Sin egen hållning tecknar Hierta i ett bref till Al-
bano (Adlerspärre), den 4 augusti 1848.
— — —
»Det har verkligen liksom anat mig, att du varit miss-
nöjd med mina omdömen rörande striden mellan Danmark och Tysk-
land . . . Det var mig ingalunda oväntadt att få se Aftonbladet mött
af ett skarpt klander för sitt igenhållande i denna sak; men jag ansåg
pligten bjuda att äfventyra och i nödfall offra tidningens popularitet
för min öfvertygelse, temligen säker att framdeles få mera medhåll.
Händelsen är, att jag redan för flere år sedan disputerat skarpt med
Lehmann och Ploug om detta ämne. Jag måste säga, att det är en
lycka, att kung Oskar visat så mycken sans i affären, ty oberäkneliga
svårigheter skulle uppstå, om vi blefve invecklade i det aktiva kriget,
och hvad vinst häde vi af att tyskarne i en eller två bataljer blefve
slagna. Danskarne få ändå aldrig i evighet Slesvig på det•
sättet helt
och hållet, som ultraskandinaverne önska. Men hvad skulle det ej
kosta! Fyra millioner banko hafva säkert redan strukit för landet.
Emellertid kan mitt beteende i denna fråga bevitna, huru vida Afton
bladet är en vindflöjel, som vänder sig efter dagens gunst. Aldrig
har det varit lättare att samla popularitet för ögonblicket än vid detta
tillfälle, ty här var nästan hvarje menniska yr i hufvudet af skandi-
navisk entusiasm. Nu tror jag, efter ett par månaders förlopp, tvärt om,
att ej många skola finnas, som icke gifva vår mening sitt bifall, och
hvem vet, om ej Aftonbladets ihärdighet till någon del äfven kunnat
verka på vederbörande till försigtighet, oaktadt jag specielt vet, att
man »i det lägret» är mycket ond på Aftonbladet derför, att det nu
•) Artikeln, införd i Aftonbladet den 8 juni 1848, är undertecknad E.
Key (nu ledamot af riksdagens andra kammare). I ett föregående nummer
hade Aftonbladet gifvit vigt åt tyskarnes historiska bevis, hvilka den berömde
statsrättsprofessorn Welcker icke uraktlåtit att för Hierta framhålla. »Ty-
skarne, säger derför Keys artikel, begagna äfven historien till ligghöna
för att kläcka ut slesvig-holsteinska tidningsankor och ankungar, hvilka ega
stor lust att plaska kring i Östersjön och visa vägen åt Tysklands blifvande
förbundsflotta.» Meningsolikheten i skandinavismen föranledde Keys utträde
ur aftonbladsredaktionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
