Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Lars Hierta och Aftonbladet 1844—51
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
■
286 LARS HIERTA OCH AFTONBLADET 1844—51.
I
k
I
Ml
kan se ut inför folket, som oin Aftonbladet velat mästra, der sådant
icke behöfts, kantänka.»
Det med kriget följande hatet mot tyskarne delades inga-
lunda af Hierta, som i stället med lifligaste intresse följde folk-
frihetsutvecklingen i de tyska staterna och måhända trodde på
allvaret i både det stortaliga frihetsbegäret och de aftvungna
konstitutionerna. Det tyska förbundets sändebud i Stockholm
var en ofta sedd gäst hos Hierta, och det var hvarken från
Kjöbenhavn eller från den slesvigska krigsteatern, utan från
Berlin, Aftonbladet meddelade utförliga korrespondensartiklar.
Tidningspolemiken gick sin gilla gång, ä Aftonbladets sida
hufvudsakligen ett försvar mot Tidens och Aftonpostens anfall,
den förra ledd af Palmblad, den senare af Dalman, som lemnat
Allehanda och på sommarn 1848 begynt den nya tidningen,
ett slags appendix till Stockholms dagblad. Reformsällskaps-
möten i Stockholm och landsortsstäder, äfvensom polisundersök-
ningar om
marsoroligheterna, refereras hela året. I »Bref till
en reformvän» behandlas förslaget om
petition för urtima riksdag.
»Det troliga är, heter det i ett sädant bref (Aftonbladet, 29
december), att regeringen, när helst riksdagen kommer, emotser
sitt förslags fallande, och gör det med nöje.»
Men reformsällskapen vacklade mellan sina principer och
det kungliga förslaget. Bland det senares förkämpar stod i
främsta ledet Karl Henrik Anckarsvärd, som oupphörligt lade
reformvännerne på hjertat, att en
fågel i handen är bättre än
tio i skogen. Lika ihärdigt stod Tore Petré emot. Regeringen
begynte visa misshag mot reformmötena, hvilket förlänade dem
något större lif, och det allmänna reformmötet i Örebro, juni
1849, förkastade uttryckligen det hvilande förslaget samt till-
satte en komité för uppgörande af ett annat. Vid detta möte
var Hierta frånvarande, men i juni 1850, då andra allmänna
reformmötet sammanträdde, infunno sig både Lars och Gustaf
Hierta i Örebro såsom stockholmsföreningens ombud.
Aftonbladets hållning under detta skede af reformstriden
har ofta blifvit klandrad såsom odeciderad. Det torde dock vara
svårt att förebrå Hierta, att han icke som grundval för en kraftig
agitation genast sökte upptaga det kungliga förslaget, hvars
framgång han knapt kunde önska, åtminstone icke så länge han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
