Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Lars Hierta efter Aftonbladets försäljning, som riksdagsman på riddarhuset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
b
a® u>Tfci 1 1 ni im iiii i iiilu. j jmiiMG
HIERTA OM YTTRE POLITIKEN 1812 OCH 1855. 297
।
förtroende i finansielt hänseende.» Hartmansdorff fann nu, att
Hierta tagit så djupt intryck af hvad Aftonbladet skrifvit om
Sveriges politik, att han tyckes
•
lärt sig utantill, hvad i tidningen
blifvit sagdt; »när
dagbladen kunna utöfva ett sådant inflytande
på sådana män som hrr Hierta och Dalman, så må det ej föras
mig till last, att jag af tidningsläsning —
i en annan tidning —
erfarit ett lika starkt intryck som mina värda motståndare.»
Med Hierta röstade nu —
19, med Hartmansdorff 122.
Hade Hierta således icke kunnat vinna de upplysningar,
han ansåg nödiga rörande konung Oskars politik 1854—55, så
uraktlåt han dock icke att höja en varnande röst i Aftonbladet
under 1855 års lopp, för att åtminstone i sin mån söka före-
komma ett förhastadt steg. Som sådant räknade han redan den
afgifna neutralitetsförklaringen, enär de förenade rikena den för-
utan egde full rätt att vara neutrala och den af Hierta miss-
tänktes som en
yttring af det gamla »familjfördraget» i Abo,
ty endast vestmakterna, icke Ryssland, kunde hafva någon
olägenhet af neutralitetsförklaringens bestämmelser. När mot
slutet af 1855 »novemberfördraget» afslöts, utbytande den forna
ryska garantien mot vestmakternas, och samtidigt en
nyutkommen
del af öfverste Schinckels »Minnen ur
Sveriges nyare historia»
afslöjade en del af interiörerna från 1812, begynte inom tidnings-
pressen en af allmänna uppmärksamheten med lifligt intresse
följd polemik angående nyttan för Sverige af den politik, som
den franske härföraren Karl Johan, tvärt emot svenska folkets
förväntan, följt i den stora kampen mellan Frankrikes och Ryss-
lands herravälde i Europa. Äfven Hierta deltog i striden, huf-
vudsakligen föranledd af Ostgöta Korrespondentens anfall emot och
Post- och Inrikes-tidningars försvar för Karl Johans åtgärder.
■»Var 1812 års politik en nödvändighet?> är titeln på Hiertas
inlägg i striden, en broschyr om 128 sidor, som i början af 1856
utkom i två upplagor. Hierta visar ur
goda källor (hvilka sedan
ytterligare ökats), att Sveriges ledande män vid Karl Johans
ankomst och ännu 1812 icke ansågo det nödvändigt att gå med
Ryssland mot Napoléon, om de än gåfvo efter för den starkare
viljan; möjligheterna af en motsatt politik undersökas derefter,
så vidt tillgängliga historiska handlingar tillåtit. Den uppmärk-
samhet, Hiertas skrift väckte, bevisas icke blott af dess två
Ä I
t M
b
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
