Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Lars Hierta i borgarståndet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MANTALSPENNINGAR. —
JERNVÄGAR. —
POLSKA FRÅGAN. 311
ord. Den sist nämda beskattningen finner Hierta vara af finans-
vetenskapen utdömd och vill, för att ersätta den i budgeten, med
ett öre höja tullen på råsocker. »För att genom denna tullför-
höjning skatta lika mycket som
mantalspenningen, skulle man
förtära 40 skålpund socker, och den, som
gjorde det, hade då åt-
minstone den fördelen att kunna säga: »Kostar det något, så
smakar det något». Men då han nu endast får debetsedeln i
utbyte för sina 40 öre, torde någon söt eftersmak icke låta känna
af sig.»
Flitig i statsutskottet, uraktlåt Hierta icke heller nu att
kämpa mot hvad han ansåg för öfverdriftijernvägsutgifter. len
vidlyftig reservation förfäktar han smalspåriga jernbanors använd-
barhet, i en annan motsätter han sig de många stambanor, med
hvilka regeringen hotat, i stället yrkande lånunderstöd åt enskilda
bolag, som vilja bygga jernvägar i olika riktningar från stam-
banan. Och äfven i fråga om
upplåningssättet fick Hierta en-
dast som reservant framhålla fördelarna af ett inhemskt fond-
system.
Då Björck väckt motion, att riksens ständer måtte hos k.
maj:t anhålla, att han, i samverkan med öfriga makter, hvilka
garanterat wientraktaten, måtte medverka till uppfyllandet af
dess bestämmelser om Polen (18 mars 1863), understödde Hierta
förslaget, såsom endast »en underrättelse till kejsaren af Ryss-
land, att det äfven utom hans rike finnes folk, som intresserar
sig för Polens öde», hvilket han icke borde vara obenägen att
sjelfmant lindra. Hierta tror derför, »att vi, utan att genast
behöfva drömma om krig, kunna ganska lugnt gå hvar och en
hem till sitt och sofva på saken —
sedan remiss blifvit bevil-
jad.» Hierta var också medlem af den enskilda komité, som i
hufvudstaden bildades för insamling af understöd åt polska flyk-
tingar och åt de stupades i nöd qvarlefvande familjer, samt delade
i så hög grad den i Sverige allmänna medkänslan för det käm-
pande Polen, att han med icke obetydande ekonomisk uppoffring
inlöste den här landsatta polska expeditionens seqvestrerade vapen.
Men sympatier för den svensk-danska politiken, som mot
slutet af samma år syntes leda till krig, hade han nu lika litet
som 1848. När Aftonbladet i februari 1864 förebrådde svensk-
, norska regeringen, att hon »trampat hela sin föregående politik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
