Ett och ett kvarts sekel senare har flyget blivit Det Stora Äventyret och flygaren massans hjälte och folkets avgud. »Flygbaron» Calle Cederström (som på detta foto från den andra svenska ■» flygveckan», i Stockholm 1911, ses i luften i sitt Blériotplan »Nordst jernan» tillsammans med belgaren Bené Cosic i en Voisindubbeldäckare) blev under sin korta bana en av de populäraste män Sverige ägt. I det långa loppet har flyghjältedyrkarnas lagerkransar gjort flygets sak kanske större skada än flyg-hatarnas hötjugor. lade flygavgifter. Allmänheten var inte så flyg-sinnad. I varje fall hade den inte råd att visa det i den utsträckning, som kanske hade varit önskvärt. Flygbolagens fantasifulla strateger gjorde ytterligare en felspekulation när de tog för givet att man kunde bygga en mångmiljonre-klam enbart på sitt- och drink-komfort och femtioelva kilometer i minuten i stället för på rcgularitet och bekväm samtrafik både med andra flygbolag och andra kommunikationsmedel. (Och »småflygets» profeter spekulerade också en smula fel när de trodde på en snabb utveckling av kortdistansflygct trots bristen på flygfält, verkstäder, bensinstationer och flygplan.) Mycket av den jättcreklam som eftcrkrigs-årcn bjöd pä, har runnit ut i sanden för att nu inte helt frankt och flygsinnat påstå att den dunstat bort ur de solstekta övcrtryckskabi-ncrna. Flygreklamen har nog om vi skall vara ärliga spelat en smula falskt på de vackra trumpeterna. Det torde vara en lätt överdrift alt påstå att allt flygfolk är flygsinnat. Det över- (läs: fel-) reklamerade flygsinnet har spelat utvecklingen fula spratt. Således har kommunikationsmedlet flyget prisats i så höga tonarter att »det folk som flyger» anser sig ha anledning bli förbenat nästan varje gång detsamma behagar låta sig fraktas luftledes. Ty alltid är det något — tyvärr — som inte är i enlighet med broschyrerna. Och då har man ju rättighet att bli arg i synnerhet som man betalat rätt kungligt för ändamålet. Naturligtvis är det förargligt all bli serverad lammkotlett i stället för den utlovade kyckling, som gommen ställt in sig på redan före starten. Och visst är det förargligt att till följd av litet markdimma inte få se vare sig sol eller måne eller inloppet till Valdcmarsvik när man* åtminstone halvt om halvt blivit lovad del. Och visst är det förargligt att — som ju kan inträffa — få tillbringa lördagskvällen under en filt och ovanpå en mycket liten och mycket lätt resväska i en vänthall i Amsterdam när man — åtminstone 11