Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Dom där flygpionjärerna. Av redaktör Yngve Norrvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Flygplatskommittéerna representerar allt vad landet äger ypperst av sakkunskap på flygets olika
områden och deras ledamöter är samtliga besjälade av flygsinne och god vilja att främja flygets sak.
I tredninyarna är oftast mönster av objektivitet och när de ingående studerats av (dia ifrdyakommande
myndigheter och några till registreras de omsorgsfullt och läggs högaktningsfullt till handlingarna.
Fotot är från flygpkdskommitterades besök pd HuUtofta 1944. Möjligen som en följd av besöket
påbörjades fyra och ett halvt år senare vissa utvidgningsarbeten på flygfältet. Ett athmtflggfält i
Syd-Sveriyti är alltjämt påtänkt.
kognoscerat terrängen och kan ge detaljerade
anvisningar på en eller flera platser i
grannskapet där det enligt deras mening kan
anläggas flygfält.
Det ser rätt lovande ut. Utredningen
fortskrider och i ortstidningarna börjar man sä
smått leka med tanken på att X-stad »inom
en snar framtid kommer alt länkas in i del
nya kommunikationsväsendet».
Så småningom är tiden mogen alt tillkalla
de sakkunnigas sakkunnige. Som kommer och
bjuds på Stadshotellet och föreställs för
stadsfullmäktiges mäktige ordförande,
borgmästaren, polismästaren och en hel rad andra
pampar. Varefter det bär iväg till det blivande
flygfältet.
.loo, säger de sakkunnigas sakkunnige. Här
kan nog bli ett användbart fäll. Med det och
det utrymmet kan det användas för sport- och
mindre taxiplan. Hugger man ner skogen där
borta och köper in Johanssons gärde i norr
och väster så skulle det nog också kunna
användas för lättare trafikflygplan. Och här
finns faktiskt också möjligheter att bygga ut
till ett riktigt storfält. Fast då får man
förstås hugga ner skogen i söder också, ta bort
bergknallen i öster och lägga betongbanor så
här och så här...
Den sakkunnige drar sig sedan inom sitt skal
i likhet med vissa andra inte heller så
framkomsthungriga varelser, efter att han — ulan
att ta ställning — med en symbolisk gest
överlämnar de tre alternativen för kalkylering.
Sen räknas det på ingenjörskontor och i
ensamma kamrar hos sammanbitna och moderna
framåt stadsmän som vill sin stad alil gott till
långt fram på småtimmarna.
Man räknar nästan aldrig på alternativ 1.
Mycket sällan heller på alternativ 2. Nästan
alltid — och nästan alltid enbart — på
alternativ 3.
Anläggningskostnaderna slutar på bortåt 15
miljoner. Eller kanske bara fem.
Stadsfullmäktige beslutar med överväldigande
majoritet att »bordlägga frågan». Oftast underförstått
för alltid. Man har helt enkelt inte råd. En
något omskriven motivering för
bordläggningen av frågan kan göras så här:
»Ska vi ha ett flygfält i X-stad så ska det
också vara ett flygfält som det är något med.
Inte något litet fjuttfält inte utan ett rejält
elt där man kan flyga både med skymästare
Flyg 1949. 2.
17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jul 1 14:14:51 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luften/1949/0021.html