Howard Hughes' Hercules, ined 8 motorer, väger IM ton och är världens f. n. största flygbåt. Den flögs första gången i november 1947; de fortsatta provflygningarna har emellertid låtit vänta på sig. Först landar vi hos den flygtekniske experten. — Ja, det var redaktionen för »Ett år i luften», som besvärar ett tag. Kan man få veta något om den flygtekniska utvecklingen? Varåt tenderar den just nu, och vilka är dess mest markanta dråg? — Reaktionsdrivningen, redaktörn. Och kampen mot »ljudvallen», strävan att uppnå flyg-hastigheter över ljudets. Att flyga 1200, 1300, kanske 1500 kilometer i limmen inom en ej alltför avlägsen framtid. De höga flyghastig-heterna med bemannade flygplan är f. ö. redan nu en gripbar realitet, just tack vare raket-och reaktionsmotorerna. Man kan nog våga påståendet, atl reaktionsdrivningen, flygning med plan utan propellrar, representerar ett lika stort tekniskt framsteg för 1910-talets generation som motorflygplanets första mera allmänna praktiska genombrott — på sin tid, för 1910-talets värld. Slagordet »snabbare, högre och längre» har förverkligats på ett sätt, som lekmännen förr inte kunde drömma om, just tack vare flygteknikens framsteg. — Ja, längre än förr flygs det verkligen numera. De stora, flermotoriga flygplanen klarar väl snart distansen jorden runt — 10000 kilometer — utan mellanlandning? — De är på god väg dit, men har i alla fall ännu en bit kvar. Det plan, som för närvarande kommit längst, är amerikanernas jättelika sexmotoriga Convair B-36, med en längsta flyg-sträcka av omkring 10000 kilometer. Dess »ku