kiosker lör rundflyg skall ha återfått normal längd, .lag tror fullt och fast på rundflyget, så länge världen står skall det alltid finnas nya generationer av flygsugen ungdom, som längtar att få göra sin första bekantskap med flygets värld på detta behändiga, föga kostsamma sätt. Likaså ska’ det alltid finnas gott om folk, som redan flugit, men som gärna vill förnya bekantskapen från luften med sin hemstad, del må sedan vara Stockholm, Göteborg, Malmö, Haparanda eller Korpilombolo. Lokalt och kringresande rundflyg för passagerare i stil med tidigare »Se Sverige från lufton»-turnéer o. d. skall alltid ha sin publik. Själva har vi nu satt in DC-3:or som »lokala» rundflygplan. Del ger — på samma gång som passagerarna får all önskad komfort och vida vyer — också en god första orientering om åtminstone en del av vad det reguljära linjeflyget bjuder på av bekvämlighet o. d. vid kommande längre flygresor. Charterflyget var visst andra frågan? Ja, del gläder sig åt växande efterfrågan. Folk behöver flyg för extra personaltransportcr utanför den reguljära linjefarten och för fraktflygning av många slags brådskande gods. Vi flyger visserligen inte giraffer än men var så säker re-daktör’n, en vacker dag fraktar flyget det slags passagerare också. De från kriget kända, av motorflygplan bogserade glid planen, som då bar stridsvagnar, trupper och kanoner, tar nu exempelvis bilar, traktorer, stora, tunga och skrymmande maskindelar till kraftverk och gruvanläggningar och mycket annat. Dessa plan kunde kanske med någon uppfinningsrikedom från herrar flygkonstruktörers sida också ordnas till för girafftransporter — om det nu nödvändigtvis behövs sådana. Tendensen på charterflygets område går mot högre frekvens, längre distanser och tyngre laster. Vi har uppdrag på Europa snart sagt dagligen och en, ibland flera gånger i veckan gäller det charterflyg till Afrika, Asien, Nord- eller Sydamerika. En viss samverkan med sjöfarten har ordnats, så att del kommersiella trafikflyget tar de mera brådskande frakterna, båtarna dem där tidsfaktorn spelar en mera underordnad roll. Så var det linjefarten. Ilär har del visat sig, all stora flygplan med stort antal passagerare blir del för bolaget mest ekonomiska. Jag skulle också vilja säja, all de blir mest ekonomiska för vår resandepublik. Stora, fyr- eller sex-motoriga trafikplan ger samtidigt hög hastig het, kort restid, stor lastkapacitet och största grad av bekvämlighet. Förutsättningen är emellertid, alt flygplatserna håller måtten. Flygfält, som planerats för plan av låt oss säga 50 tons flygvikt är snart hopplöst omoderna. Morgondagens trafikplan, med flygvikter på 100, kanske 200 ton eller ännu mer ställer helt andra krav på banornas hållfasthet, längd och bredd. Så är del trafiksäkerheten förstås, som man ständigt arbetar på all höja. Redan nu är flygning möjlig i sikt som är lika med noll, i mörker och tät dimma, tack vare instrument-flygutrustningen och framförallt — tack vare instrumentflygutbildningen. Del finns också elt flertal system för landning när sikt och molnhöjd är så gott som lika med noll. Jag syftar här på I.L. S„ G. C. A. och andra på radio och radar grundade blindlandningsmeto-der. Det fattas oss dock ännu fullt pålitliga instrument för att varna flygaren för andra flygplan inom avståndet för kollisionsrisk och för till följd av moln eller dimma osynliga hinder i lufthavet, som höga bergstoppar och dylikt. Vetenskapsmän, forskningsanstalter och specialindustrier världen runt är emellertid i ständigt pågående, forcerat arbete för att lösa delta problem, bl. a. med hjälp av radar. Man kan därför hoppas på en lösning av den allt annat än lätta frågan inom en ej allt för avlägsen framlid. — Och konjunkturerna? Det talas ju en hel del om »trafikflygets kris» och om de därav orsakade avskedandcna av stora mängder personal både i utländska och svenska flygbolag? — Alla trafikmedel har någon gång under sin tillvaro råkat ut för svårigheter. Att även trafikflyget nu råkat ut för en sådan period är förklarligt men helt visst en övergående företeelse. Orsaken är helt enkelt den av det världspolitiska läget orsakade, ekonomiska kris, som för närvarande hindrar en sund utveckling av affärslivet och sätter slopp för det välbehövliga uppbyggnadsarbetet i Europa. Härav har följt en viss nedgång i trafikfrekvensen, som minskat flygbolagens inkomster och gjort behovet av statssubventioner större än vad man rimligtvis kunde beräkna år 1915, det år då det civila linjeflygel byggdes upp på nytt, eller det nödtvungna avbrottet till följd av kriget. Åtskilligt togs 1915—194G till i en skala, som då syntes riktig med hänsyn till del väntade trafikbehovet. Civilflygets klädnad skars till 30