sammat »kust-till-kust-rekord» i USA, då det flög tvärs över nordamerikanska kontinenten på nära 13 kilometers höjd. Det är på sådana höjder, där flygplanen inte synes från marken, som det moderna spaningsflyget numera måste göra sig berett att operera. — Och torpedflyget då? Det bör väl gå framåt efter sina uppmärksammade insatser från Taranto till Nordkap? — Torped flygets uppgifter har efter kriget i ökad utsträckning övertagits av attackflyget. Tack vare flygplanbeväpningens framsteg kan inan nu nå samma verkan mot fartygsmål med grova flygplankanoner och raketer, medförda på attackplan, som tidigare med torpeder. Allteftersom sprängämnenas kraft ökas, exempelvis genom atomladdningar o. d., blir denna utvecklingstendens än tydligare skönjbar. — Nå, än fallskärmstrupperna då? Numera får man väl i alla fall räkna med luftinvasion, utförd med fallskärmstrupper och andra flyg-burna förband, samt underhåll från luften, verkställt med flygtransporter, som högst sannolika former av flygoperationer? — Förvisso, redaktör’n. Men kom ihåg en sak, utan att ett starkt flygvapen först säkrat luftherraväldet, d. v. s. tryggat möjligheterna att föra fram de tunga, obeväpnade transportplanen till sina avsedda urlastnings- eller land-ningsområden, är dylika operationer på förhand dömda att misslyckas. Flyginvasioner av typ Kreta t. ex., där försvararen saknar jaktflyg och där luftherraväldet i det aktuella området helt tillhör angriparen, de kan nog alltjämt lyckas. Men se exempelvis på de tyska försöken 1942—1943 att från luften försörja den inneslutna tyska Stalingradarmén. De blev klara misslyckanden, bl. a. just därför, att luftherravälde saknades! Skall man profetera något om utvecklingstendenserna, är det nog säkrast att hålla gjorda erfarenheter i minnet. — Nå, tror man då, att de mera speciella typerna av flygplan, de med självroterande eller motordrivna, roterande vingar utrustade, typ aulogiro och helikopter har någon framtid i flygvapnen? — Ja, dessa tämligen långsamma, i regel föga bärkraftiga plan med kort flygsträcka Med Saab 91 »Safir», som närmare presenteras i annat sammanhang i denna bok, har den svenska flygindustrien skapat ett sportplan i kvalitetsutf ärande, som livligt uppmärksammats även på den utländska marknaden. Flyg 1949. 3.