Bromma flygplats från luften. I bakgrunden nya Aba-huset samt motorverkstad, verkstads- och över-synshangar. I förgrunden den gamla Brommahangaren, den tillbyggda stationsbyggnaden samt nya tullhuset. förbjöd andra än tekniska mellanlandningar etc. Dessa restriktioner var realiter värre än de värsta tullmurar, ty de omöjliggjorde hög utnyttjning av flygplanen. Skandinavismen i luften vidgas. Det blev ganska snart klart, att det inte gick att fortsätta i de gamla hjulspåren — eller man kanske skall säga propellerströmmarna, när det gäller flyg. Allehanda restriktioner, otillräcklig trafikintensitet, kraftigt ökade fasta kostnader men samma priser som förut, nej, del kunde inte gå ihop. Konkurrensen blev också allt hårdare. Flygbolagens representanter, som i alla år varit de bästa vänner i världen, luftens riddare och goda kamrater, började slåss på kniven. Allt mera ogenerade metoder började användas. Den 1 augusti 1946 hade det danska DDL, det norska DNL och det svenska SILA slagit sig samman och bildat Scandinavian Airlines System, SAS, för flygtrafik från Skandinavien till Nord- och Sydamerika. Detta konsortium hade verkligen lyckats. De tre små nationernas förenade ansträngningar gjorde SAS till en maktfaktor av rang inom atlantflyget. Dess goda resultat av ett i stort sett friktionsfritt samarbete födde tanken att utvidga detta samarbete till att omfatta även den europeiska flygtrafiken. I Europa hade AB A, DDL och DNL legat och konkurrerat på skarpen. De hade flugit parallellt på ett stort antal europeiska linjer, de hade var sin • dyrbar utlandsrepresentation, men ingen kunde fylla sina flygplan. Vad var alltså naturligare än att de slog sina påsar 51