En Moth och en Olympia på Ållebery 1947. PRIVAT- OCH SPORTFLYGET under senaste året Motorflyget har inte nämnvärt berörts av bensinrestriktionerna eftersom dess verksamhet fortfarande är liten och tilldelningen av bränsle ungefär motsvarat behovet. (Här avses endast privat- och sportmotorflyget.) Däremot kan man tryggt påstå att materialsvårigheterna på allvar börjat infinna sig och med all säkerhet blir än värre vad tiden lider. Någon införsel av nya flygplan har inte alls ägt rum. Vi har fått köra med den gamla parken helt och hållet, vilket än så länge går ganska bra, eftersom den trots allt är i relativt gott stånd. Det är emellertid endast en tidsfråga när materielen börjar komma i »utförsbacken» och då går förfallet fort, eftersom ingen ersättning skett på mycket lång tid. Vad som emellertid redan nu är betydligt allvarligare är bristen på reservdelar. Del har medfört bl. a. den konsekvensen, att varje liten skada tagit onormalt lång tid att reparera. Även översynerna tar alltför lång tid i anspråk av samma skäl. Planen har fått slå oanvända långa tider eftersom nästan alla delar måste tillverkas hantverksmässigt. Sådant blir dyrt, fruktansvärt dyrt förresten, vilket också medfört att timpriserna över lag måst höjas ganska väsentligt. Om dessa förhållanden fortsätter, kommer otrevligt nog även flygsäkerheten att bli lidande. Det finns just nu knappast någonting som stimulerar utvecklingen i något avseende av svenskt privat- och sportmotorflyg. Att intres- SPORT- OCH PRIVATFLYGET i Sverige (och säkert också utomlands) liar fått känna på sviterna av den politiska och ekonomiska oron, även om följderna inte fått samma proportioner som inom trafikflyget. Om det viktigaste som under det gångna året hänt på de tre fronterna motorflyg, segelflyg och modellflyg rapporterar här redaktör YNGVE NORRVI. 68