och beläde fjärde plats sammanlagt. Den svenska succén var fullständig. Slutresultaten för de bästa blev: 1) Persson, Sverige, 27 086 poäng 2) Schachenmann, Schweiz, 26 258 » 3) Kuhn, Schweiz, 25 970 » 1) Magnusson, Sverige, 22 319 » 5) Ara, Spanien 22169 » 6) Lambert, Frankrike, 21111 » 7) Fonteilles, Frankrike, 18 428 » 8) Ma urer, Schweiz, 18 034 » Finland representerades av två man, chefs-instruktören för det finska segelflyget, K. Tem-mcs, som kom på 22 plats, och Jonna Haltiala, som placerade sig som nr 11. Främst deltog de dock för att studera de ytterst väl genomförda lävlingsarrangemangen med tanke på att Finland med största säkerhet kommer att ha segelflyg med på Olympiaden 1952. Myckel lack vare Perssons seger i Samaden har nu Sverige stora chanser alt få stå som arrangör för VM-tävlingarna i segelflyg 1950. samma år som KSAK fyller 50 år. Det är egentligen endast Polen som konkurrerar om värd-skapet för VM, och FAI har begärt att Sverige och Polen skall göra upp denna sak »i godo». Det finns knappast någon anledning att tro annat än att polackerna skall ta hänsyn till det jubileum som en av världens äldsta aero-klubbar bereder sig att begå 1950. I varje fall kan man bespetsa sig på en omfattande generalrepetition inför VM vid nästa års SM. Ty mer än ett års paus i SM-tävlandet torde det med säkerhet inte bli fråga om. VM-tävlingarna i Schweiz uppmärksammades främst av den kontinentala pressen, som ägnade tävlingarna stort utrymme. Ilär hemma drunknade de vackra svenska insatserna fullständigt i olympiadmaterialet. Man kan fråga sig om det också skulle ha blivit fallet om tävlingarna i Samaden förklarats olympiska liksom vintertävlingarna i St. Moritz (några kilometer därifrån) gjorde det, eller seglingarna... eller... Segelflygning är dock en olympisk gren, även om den som så många andra inte är obligatorisk. Helt utan inrikestävlingar har segelflyget inte varit under 1948. Rikssegelflygtävlingen har utökats med bl. a. klassindelning och tävling om en helt ny trofé, Guldvingen, som givit extra krut åt intresset. Denna tävling, som började 1944 och sedan dess tilldragit sig ett allt större intresse, som kulminerat i år, har givit en rad glänsande resultat. Den äger som bekant rum på klubbarnas »hemmabanor» under tiden 1 Instrumentbrädan monteras pä en Olympia, tillhörig Aeroklubben i Malmö. april—36 september. Huvudtävlingen i år vanns av Stockholms segelflygklubb, lagtävlingen i höjdmomentet av Västerås flygklubb, lagtävlingen i distansmomentet av Halle-Hunnebergs flygklubb och de båda individuella tävlingarna i höjd och distans oavsett klass av svensk segelflygs grand old man Fred Nordholin, Västerås flygklubb. Man får en god uppfattning av standarden inom svenskt segelflyg genom att studera resultaten från Rikssegelflygtävlingen. Ar J918 har rapporterats 390 resultat i tävlingen. I enbart distanstävlingen har flugits 6 824 km med inte mindre än 50 distanser över 50 km och av dessa 6 st över 100 km, 8 st över 150 km, 6 st över 200 km och 4 st över 300 km. Det bör kanske tilläggas att det svenska distansrekordet 1943 lydde på 131 km.... 1 höjdtäv-lingen har flera resultat på höjdvinster på mellan 4 000 och 5 000 meter nåtts. Så sent som på försommaren 1943 var det svenska höjdrekordet 3 500 m. På tal om rekord så har vi fått två nya sådana 1948 genom Alf Hedman, Söderhamn. I början av juli flög han 398 km (från Söderhamn till i närheten av Skara) och klarade därmed distansen för guld-C. En vecka senare klarade han även höjden. Den 11 augusti var han i farten igen och klarade distansen Söderhamn—Jönköping, varmed han knappt men klart slog Börje Centergrens årsgamla distans-rekord med 5,5 km. Det gamla rekordet lydde 79