en lycklig lösning av flygproblemet skapats återstod de praktiska problemen. Dessa stod varken i antal eller svårighetsgrad de- teoretiska problemen efter, men på grund av brödernas praktiska tekniska läggning avklarades till slut även alla dessa besvärligheter. Ett världsrekord Den 23 september 1903 var allt klart för en fjärde tur till Kitty Hawk. Transporten med det denna gång betydligt tyngre planet kunde genomföras ulan olägenheter. Då emellertid förberedelsearbetet och monteringen drog långt ut på liden, passade bröderna pa tillfället all da och da skaffa sig litet flygträning med fjolå rsglidplanet. Under dessa tränings-flygningar slog bröderna var sin gång världsrekordet i lidsflygning och Wilbur satte dessutom ell sträckrekord på 622 m., en prestation, som fick slä kvar i rekordtabellen över 10 år. Under en provkörning av motorn med dess två kedjedrivna propellrar inträffade ell pro-pelleraxelbrott vid en baktändning från motorn vilkel medförde en lång försening. Or-ville blev tvungen att fara med båda propelleraxlarna den långa vägen tillbaka till Day-ton. då del ej fanns sådana tekniska resurser vid Kitty Hawk all propelleraxlarna kunde repareras och förstärkas där. Octave Chanu-te, en av dåtidens främsta flygteoretiker, som var mycket intresserad av brödernas arbete och som bl. a. hjälpt dem all skaffa uppgifter om Otto Lilienthals flygplan, besökte dem medan de höll på med färdigställandet av molorflygplanet, men på grund av den kalla väderleken tröttnade han på att vänta tills planet blev flygklarl. När flygplanet äntligen stod färdigt inträffade en period av dåligt väder, varför flygningarna måste, uppskjutas under flera dagar. Denna lid utnyttjade bröderna till all konstruera och tillverka dels en varvräknare för propellrarna och dels en anordning, som automatiski mätte tiden från del flygplanet började röra sig tills det stannat. På återfärden från Dayton hade Orville fäll höra om professor Langleys misslyckande med sina motorflygförsök. Då professor Langley ansågs vara världens förnämsta auktoritet på flygområdet, ansågs del allmänt alt hans misslyckande innebar alt flygningen icke var tekniskt genomförbar. Bröderna brydde sig emellertid icke om dessa meddelanden. Detta sa Bröderna Orville och Wilbur Wrights palenl pä en > Flying Machine*, som sedan blev föremal för hänsynslösa angrepp, är utfärdat den 22 maj J906. myckel mindre som de från de tekniska publikationer som Langley utgivit visste, all han i flera av sina principantaganden, på vilka hans konstruktioner grundade sig, hade fullkomligt fel. Stall och genomsjunkning Den 14 dec. medgav äntligen vädret flygning, men vinden var så svag, all man bedömde del nödvändigt starta i nedförsbacke för all komma upp i tillräcklig fart för att lätta. Den transportabla »startbanan», en enkel skena av trä, som var metallskodd på översidan, transporterades därför tillsammans med planet över till en av sluttningarna. Sedan alla slarlförberedelserna avklarats singlade bröderna slant om vem som skulle göra första starten. Wilbur avgick med segern. När motorn varmkörls log Wilbur plats i planet, medan Orville fick hålla ena vingspetsen och på så sätt balansera planet tills vingarna fick tillräcklig bärkraft. Sedan planet rullat c:a 12 m. pä löpskenan lättade det, men Wilbur log ul stigningen för brant varför han kom i stall och sjönk igenom. Planet fick därvid en del mindre skador. Hela flygningen 123