Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Orville Wright — motorflygningens fader. Av ingenjör Rudolf Abelin
- Det svåraste — propellern
- Ett världsrekord
- Stall och genomsjunkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en lycklig lösning av flygproblemet skapats
återstod de praktiska problemen. Dessa stod
varken i antal eller svårighetsgrad de-
teoretiska problemen efter, men på grund av
brödernas praktiska tekniska läggning avklarades
till slut även alla dessa besvärligheter.
Ett världsrekord
Den 23 september 1903 var allt klart för en
fjärde tur till Kitty Hawk. Transporten med
det denna gång betydligt tyngre planet kunde
genomföras ulan olägenheter. Då emellertid
förberedelsearbetet och monteringen drog
långt ut på liden, passade bröderna pa
tillfället all da och da skaffa sig litet flygträning
med fjolå rsglidplanet. Under dessa
tränings-flygningar slog bröderna var sin gång
världsrekordet i lidsflygning och Wilbur satte
dessutom ell sträckrekord på 622 m., en
prestation, som fick slä kvar i rekordtabellen över
10 år.
Under en provkörning av motorn med dess
två kedjedrivna propellrar inträffade ell
pro-pelleraxelbrott vid en baktändning från
motorn vilkel medförde en lång försening.
Or-ville blev tvungen att fara med båda
propelleraxlarna den långa vägen tillbaka till
Day-ton. då del ej fanns sådana tekniska resurser
vid Kitty Hawk all propelleraxlarna kunde
repareras och förstärkas där. Octave
Chanu-te, en av dåtidens främsta flygteoretiker, som
var mycket intresserad av brödernas arbete
och som bl. a. hjälpt dem all skaffa uppgifter
om Otto Lilienthals flygplan, besökte dem
medan de höll på med färdigställandet av
molorflygplanet, men på grund av den kalla
väderleken tröttnade han på att vänta tills
planet blev flygklarl. När flygplanet äntligen
stod färdigt inträffade en period av dåligt
väder, varför flygningarna måste, uppskjutas
under flera dagar. Denna lid utnyttjade
bröderna till all konstruera och tillverka dels en
varvräknare för propellrarna och dels en
anordning, som automatiski mätte tiden från del
flygplanet började röra sig tills det stannat.
På återfärden från Dayton hade Orville fäll
höra om professor Langleys misslyckande med
sina motorflygförsök. Då professor Langley
ansågs vara världens förnämsta auktoritet på
flygområdet, ansågs del allmänt alt hans
misslyckande innebar alt flygningen icke var
tekniskt genomförbar. Bröderna brydde sig
emellertid icke om dessa meddelanden. Detta sa
Bröderna Orville och Wilbur Wrights palenl pä
en > Flying Machine*, som sedan blev föremal för
hänsynslösa angrepp, är utfärdat den 22 maj J906.
myckel mindre som de från de tekniska
publikationer som Langley utgivit visste, all han
i flera av sina principantaganden, på vilka
hans konstruktioner grundade sig, hade
fullkomligt fel.
Stall och genomsjunkning
Den 14 dec. medgav äntligen vädret
flygning, men vinden var så svag, all man
bedömde del nödvändigt starta i nedförsbacke
för all komma upp i tillräcklig fart för att
lätta. Den transportabla »startbanan», en enkel
skena av trä, som var metallskodd på
översidan, transporterades därför tillsammans med
planet över till en av sluttningarna. Sedan alla
slarlförberedelserna avklarats singlade
bröderna slant om vem som skulle göra första
starten. Wilbur avgick med segern.
När motorn varmkörls log Wilbur plats i
planet, medan Orville fick hålla ena
vingspetsen och på så sätt balansera planet tills
vingarna fick tillräcklig bärkraft. Sedan planet
rullat c:a 12 m. pä löpskenan lättade det, men
Wilbur log ul stigningen för brant varför han
kom i stall och sjönk igenom. Planet fick
därvid en del mindre skador. Hela flygningen
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jul 1 14:14:51 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luften/1949/0133.html