hade blott varat 3 Vs sekund och då planet dessutom hela tiden förlorat höjd gav flygningen inget svar på frågan, om planet kunde utföra vad vi i dagligt tal kallar motorflygning. Sent på eftermiddagen den 16 dec. var planet åter flygklart. På morgonen följande dag blåste det en alldeles för stark vind eller 10 —12 m/sek. för att vädret skulle kunna sägas vara lämpligt för en ny provflygning. Då bröderna emellertid var mycket ivriga på att komma hem i tid till julafton beslöt de sig dock vid 10-tiden för all vaga ett försök, denna gång från planmark. Eör alt bereda grannarna tillfälle all fä se flygningen hade man överenskommit att hissa en signal, som angav att flygproven var omedelbart förestående. När allt var klart hade också följande personer infunnit sig: .1. T. Daniels, W. S. Dough och A. D. Etteridge från Kill Devil livräddningsstationen, W. C. Brinkley frän Manteo och Jonny Moore, en pojke från Nags Head. Så gick det till Klockan 10,30 den 17 dec. 1903 gick alltså starten för den första verkliga motorflygningen. Vi låter Orville Wright själv berätta. »Wilbur hade använt sin tur till del misslyckade försöket den 14 dec., så nu var del min lur alt göra första provet. Efter alt ha kört motorn några minuter, för att värma den, lossade jag wiren, som höll fast planet till skenan och planet började röra sig framåt, mot vinden. Wilbur sprang vid sidan om planet och höll vingen för atl balansera planet på spåret. I motsats till starten den 14, då det var lugnt, startade planet myckel långsamt i den 43 km/tim. starka vinden. Wilbur kunde hålla jämn takt med planet tills det lyfte från skenan efter c:a 12 meters rullning. Planets långsamma rörelser framål i förhållande till marken framgår tydligi av fotografiet genom Wil-burs kroppsställning. Han kunde hålla sig jämsides med planet ulan ansträngning. Flygbanan gick upp och ned och var mycket irrande till en del beroende på all höjd-rodret var upphängt för nära centrum. Detta gav det en tendens atl vrida sig själv när en vridning påbörjats, så all del vred sig för långt först åt ena hållet och sedan åt del andra. Resultatet blev atl maskinen ibland plötsligt steg till omkring 3 m. och sedan lika plötsligt gick mot marken. En sådan plötslig dykning, när planet kommit litet mer än 30 m. från slutet av skenan eller inalles 36 m. från det ställe där det lyfte, slutade flygningen. Som ■vindhastigheten var mer än 13 km/tim. och planets hastighet över marken mol vinden var c.a 11 km/tim. motsvarade flygningen en flygsträcka av 160 m. i stillastående luft. Denna flygning varade endast 12 sek., men den var inte desto mindre den första i världshistorien, i vilken ett flygplan medförande en man hade lättat av sin egen kraft och i fri flygning hade seglat framål, utan minskning av hastigheten och slutligen landat vid en punkt lika högt belägen som startplatsen.» Så långt Orville Wright. Samma dag utfördes ytterliga re tre flygningar varav den längsta på 59 sek. Vid den sista landningen skadades planet något och medan bröderna diskuterade skadan och den sista flygningen kom en stark kastby och vände upp och ned på planet trots atl alla rusade till och försökte hålla det. Skadorna blev så betydande, att alla förhoppningar på atl flyga vidare del året helt måste skrinläggas. Kallsinnig press Sedan bröderna monterat ned planet, älil lunch och diskat gick de över till Kitty Hawk’s meteorologiska station för atl sända ett telegram till deras fader. Telegrammet hade följande lydelse: »Lyckats fyra flygningar torsdag morgon alla i 21 miles motvind startade från planmark med enbart motorkraft fart genom luften 31 miles längst 59 sekunder informera pressen hem julafton Orville Wright». Med uttrycket »i 21 miles motvind» menade Orville att alla flygningarna utförts vid minst denna vindstyrka, som var den lägsta uppmätta under den tid flygningarna pågick, d.v.s. mellan 10,30 och 12,00. Hur reagerade då världen inför denna jättesensation, som innebar att årtusendes dröm äntligen gäll i uppfyllelse? Svaret blir: Den reagerade inte alls. Och inte nog därmed, bröderna Wright betecknades i allmänhet som bluffmakare och dessutom framhöll man, alt flygning ju i och för sig ej var något nytt. Hade kanske inte Santos-Dumont flugit en slags styrbar propellerdriven ballong? När man efteråt tänker på att bröderna, efter alt ha genomföri världens första lyckade motorflygningar, inte fick mottaga ens den enklaste lilla hyllning, tycker man allt att de fick kämpa i en otacksam värld. Men lyckligtvis hade bröderna själva inga tankar i den riktningen utan 124