på italienska frimärken av år 1932, 100 lire blå. Hans bild som flygpioniär ses även på ett lettiskt frimärke av 1932 om 10 santimu (bild 2). I modernare tid var det först uppstigningarna med ballong och de mycket ovissa och ofta skickelsedigra färderna med sådana farkoster, som betecknade början till förverkligandet av människans eviga lust att höja sig i rymden. Det är inte så många av dessa flygbragder, som blivit ihågkomna på frimärks-emissioner, men svensken Andrée, ledaren för den 1897 startade och förolyckade. Nordpolsexpeditionen, finner man på två francs, rödbrun, i den serie, som Liechtenstein 1918 utgav och som återgiver porträtten av flera av flygkonstens store män (bild 3). Del är ju först vid detta sekels början, som de verkliga flygtekniska framstegen göres. Viktigast av dessa var givetvis bröderna Wrighls historiska flygning 1903. Denna hugfästes å ett amerikanskt frimärke, som utkom vid 25-årsjubileet år 1928, när Aeronauliska Sällskapet höll en internationell kongress i U. S. A. På märket (bild 4) återgavs deras i FRIMÄRKEN BERÄTTAR FLYGHISTORIA Cz ANKEN, atl människan även skulle kunna flyga, är som bekant gammal. Ikaros, den grekiske ynglingen, som med vax fäste fjäderskrudar vid sina armar och lyfte sig över markytan för att sedan störta och omkomma, när solvärmen smälte vaxet, är — åtminstone i mytologien — den förste flygpioniären, den förste i raden av unga män, som offrat sitt liv i flygteknikens tjänst. Det är sålunda fullkomligt i sin ordning att flera länder har hans bild i sina flygemissioner. Vackrast förekommer den på ett lettiskt frimärke av år 1932 (bild 1), vilket utgavs till förmån för en flygar-fond. Vidare ses den flygande Ikaros på en serie om (i frimärken från Ungern 1921—25. Lionardo da Vinci, vars mäktiga ande även sysslade med tanken all människan skulle flyga, konstruerade — åtminstone ritade — en flygande maskin, som skulle sälta människan i stånd att lyfta över marken. Maskinen återges våra ögon kostliga flygapparat. Även på ell lettiskt frimärke av 1932 om 20 santimu ser man brödernas »flygvidunder». En ny milsten i flygets historia är flygningen över Engelska Kanalen den 23/7 1909, utförd av fransmannen Louis Blériol, vilken i sitt eget specialkonstruerade flygplan på den då sagolika tiden av 27 min. utförde en flygbragd, fullt jämförbar med Lindberghs 18 år senare genomförda ensamflygning över Atlanten. Det franska frimärket — 2,25 francs, violett — skänker oss bilden av Blériols plan på väg över Kanalen. Kedan 1932 hade Lettland kommit med en bild av planet på 25 santimu, brun och blå, på sin intressanta frimärksserie för flygarfonden (bild 5). Nästa i raden av föregångsmän inom flygkonsten var den unge, förmögne flygpioniären Georges Chavéz från Peru, som 1910 lyckades under en i Zürich anordnad flygtävling att som Liksom så många andra grenar av mänsklig verksamhet återgivits medelst avbildningar eller på annat sätt manifesterats på frimärken, har postverken i olika länder på detta sätt låtit hedra pionjärerna, hjältarna och sportmännen inom flyget. Särskilda frimärksemissioner för såväl motorflyg som flygning med segel-, glid- och modellplan, ävensom ballongfärder och stratosfäruppstigningar, har tid efter annan sett dagens ljus. Om flygets pionjärer och hjältar på jordens frimärken berättar här den kände filatelisten disponent C A R L F. BORG H 140