Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Ett år i luften — en krönika. Sammanställd av Yngve Norrvi
- Maj 1948
- Juni 1948
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det engelska flygbesöket i Sverige avslutades med en elegant uppvisning
över Stockholm den 28 maj. Närmare taken i Gamla stan än det här
H ornet-jaktplanet bör man nog inte flyga i vanliga fall . . .
sfärisk sidenballong om 540 kbm. rymd
med toppventil, sprängvåd, ett nät av
hampa, en ballongkorg (gondol) med
fyra med hanfötter och knappar
försedda bärlinor. Förankringskabeln, en
500 meter lång hamptross med infälld
telefontråd för ballongkorgens
förbindelse med marken, var nedtill fäst vid
en körbar ångvinsch för nedhalning
— vid ballongens förflyttning drogs
vinschen av oxar. Dessutom fanns i en
speciell byggnad ett gasverk för
framställning av vätgas av järnfilspån och
svavelsyra.
övningarna omfattade orientering,
spaning, och skottobservering vid
skarpskjutning med artilleripjäser. Vid
dimma var sikten ytterst minimal, och
vid stark vind var den upphöjda,
mycket rörliga observationsplatsen en allt
annat än angenäm uppehållsplats,
särskilt om observatören hade anlag för
sjösjuka. Det hände att ballongen
pendlade mellan 100 och 400 meter i
höjd-läge och rätt avsevärt även i sidläge.
Ibland hände det att observatören fick
vistas i sin trånga korg våldsamt
gungande i luften sex å sju timmar i
sträck. Vid övningsperiodernas slut
företogs frifärder för att utnyttja
kvarvarande gas. Ballongen tog nyfylld
högst tre passagerare, och på
frifärderna kunde man ej vara fler än två.
»Det var en underbar känsla att i
sakta mak segla fram över Stockholms
skärgård», berättar kapten Saloman.
»Inget jäkt, inget motorbuller, ingen
jättelik instrumenttavla att hålla
ögonen på. Dit vinden blåste fördes vi.
Det var inga långa turer, högst tre
timmar. Från ballonglägret vid
Mjöldammen på Rindö for vi till Ljusterö
och andra huvudstadens omgivningar.
Högre än 800 meter kom vi aldrig upp
i luften. Inte blott hela skärgårdsbefolk-
Ledande organ är polska Aeroklubben
till vilken 25 lokala flygklubbar är
anslutna. Medlemskap i FAI
(Fédéra-tion Aéronautique Internationale) har
också lörvärvats.
TACK- OCH
AVSKEDSFÜRESTÄLL-NING OVER STOCKHOLM AV RAF.
28 MAJ. De engelska Ilygarna gör en
stilig uppvisning över Stockholm som
tack- och avskedsföreställning lör
Sverige-visiten.
Prins Bira av Siarn, racerbilist och
segelllygare, gör en snabbvisit vid
Segelflygskolan Älleberg i sitt 4-sitsiga
tvåmotoriga flygplan av typ Miles
Gemini som han själv flyger. Han trivs
så bra på »berget» att han lovat
komma tillbaka dit så snart han får tid.
31 MAJ. Under flygning i dåligt
väder havererar ett sportflygplan av typ
Safir sydväst om Skillingaryd varvid
de tre ombordvarande, föraren Tage
Ståhlenberg, chefen för Wedevågs bruk
Gösta Norlander samt driftsingenjören
vid bruket Jarl Skafte, omkommer.
Den vid flygolyckan på Gråsjöfjället
i början av mars försvunne volontären
Gunnar Göthenqvist, återfinnes död.
Fallskärmen var inte utvecklad och
allt tyder på att Göthenqvist aldrig
hunnit dra i utlösningen till följd av
den låga höjden.
Det engelska flygförband som gästat
Sverige startar utan ceremonier sin
hemfärd från Säve flygfält utanför
Göteborg och landar i England efter
90 minuters flygning.
JUNI 1948.
Under månaden infaller ett intressant
flygjubileum, det är nämligen i dessa
dagar jämnt 50 år sedan Sveriges första
militära luftseglartrupp började sin
utbildningskurs vid Vaxholm och
Oskar-Fredriksborg.
En av dem som var med från
begyn-nefsen, kapten August Saloman i
Stockholm (förresten en av initiativtagarna
till Aeronautiska sällskapet, sedermera
Kungl. Svenska Aeroklubben) har
berättat om hur det var på den tiden,
och vi tillåter oss citera en artikel ur
Dagens Nyheter om jubileet.
Det är ett svindlande steg i
utvecklingen från den lilla ballongen då till
flygvapnets reaktionsplan av i dag. En
av dem som var med från början, den
nu 75-årige kaptenen August Saloman,
Stockholm, kan berätta hur det var.
Aren 1902—1905 var han befälhavare
för luftseglartruppen. Ar 1901
kommenderades han som ny befordrad löjtnant
till »ballongutbildningskurs» i Wien och
bjöds på middag av kejsar Frans Josef.
Kommendanten på Vaxholms och
Oskar-Fredriksborgs fästning, överste
O. Sylvander, intresserade sig för allt
som kunde förbättra fästningens
för-svarsvärde och beställde 1897 hos en
firma i Paris en fullständig
fästnings-ballongpark, som anlände till Sverige
1898. I kårorder 1898 beordrades
personal ur artillerikåren att delta i
utbildningen, och det sades uttryckligen ifrån
att de skulle vara storväxta och
intelligenta.
Materielen utgjordes bl. a. av en
Prins Bira av Siarn gästar Älleberg
den 28 maj 1948. Här ses han i glatt
promenadsamspråk på dpn
världsberömda segelflygskolan med
trafikinspektören i luftfartsstyrelsen,
tidigare chefsinstruktören för
segelflyget »Gidde» Karlsson (t. v.)
och skolchefen Yngve Norrvi.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Jul 1 14:14:51 2026
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/luften/1949/0257.html