- Project Runeberg -  Ett år i luften : flygets årsbok / 1949 /
199

[MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett år i luften — en krönika. Sammanställd av Yngve Norrvi - Maj 1948 - Juni 1948

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det engelska flygbesöket i Sverige avslutades med en elegant uppvisning över Stockholm den 28 maj. Närmare taken i Gamla stan än det här H ornet-jaktplanet bör man nog inte flyga i vanliga fall . . . sfärisk sidenballong om 540 kbm. rymd med toppventil, sprängvåd, ett nät av hampa, en ballongkorg (gondol) med fyra med hanfötter och knappar försedda bärlinor. Förankringskabeln, en 500 meter lång hamptross med infälld telefontråd för ballongkorgens förbindelse med marken, var nedtill fäst vid en körbar ångvinsch för nedhalning — vid ballongens förflyttning drogs vinschen av oxar. Dessutom fanns i en speciell byggnad ett gasverk för framställning av vätgas av järnfilspån och svavelsyra. övningarna omfattade orientering, spaning, och skottobservering vid skarpskjutning med artilleripjäser. Vid dimma var sikten ytterst minimal, och vid stark vind var den upphöjda, mycket rörliga observationsplatsen en allt annat än angenäm uppehållsplats, särskilt om observatören hade anlag för sjösjuka. Det hände att ballongen pendlade mellan 100 och 400 meter i höjd-läge och rätt avsevärt även i sidläge. Ibland hände det att observatören fick vistas i sin trånga korg våldsamt gungande i luften sex å sju timmar i sträck. Vid övningsperiodernas slut företogs frifärder för att utnyttja kvarvarande gas. Ballongen tog nyfylld högst tre passagerare, och på frifärderna kunde man ej vara fler än två. »Det var en underbar känsla att i sakta mak segla fram över Stockholms skärgård», berättar kapten Saloman. »Inget jäkt, inget motorbuller, ingen jättelik instrumenttavla att hålla ögonen på. Dit vinden blåste fördes vi. Det var inga långa turer, högst tre timmar. Från ballonglägret vid Mjöldammen på Rindö for vi till Ljusterö och andra huvudstadens omgivningar. Högre än 800 meter kom vi aldrig upp i luften. Inte blott hela skärgårdsbefolk- Ledande organ är polska Aeroklubben till vilken 25 lokala flygklubbar är anslutna. Medlemskap i FAI (Fédéra-tion Aéronautique Internationale) har också lörvärvats. TACK- OCH AVSKEDSFÜRESTÄLL-NING OVER STOCKHOLM AV RAF. 28 MAJ. De engelska Ilygarna gör en stilig uppvisning över Stockholm som tack- och avskedsföreställning lör Sverige-visiten. Prins Bira av Siarn, racerbilist och segelllygare, gör en snabbvisit vid Segelflygskolan Älleberg i sitt 4-sitsiga tvåmotoriga flygplan av typ Miles Gemini som han själv flyger. Han trivs så bra på »berget» att han lovat komma tillbaka dit så snart han får tid. 31 MAJ. Under flygning i dåligt väder havererar ett sportflygplan av typ Safir sydväst om Skillingaryd varvid de tre ombordvarande, föraren Tage Ståhlenberg, chefen för Wedevågs bruk Gösta Norlander samt driftsingenjören vid bruket Jarl Skafte, omkommer. Den vid flygolyckan på Gråsjöfjället i början av mars försvunne volontären Gunnar Göthenqvist, återfinnes död. Fallskärmen var inte utvecklad och allt tyder på att Göthenqvist aldrig hunnit dra i utlösningen till följd av den låga höjden. Det engelska flygförband som gästat Sverige startar utan ceremonier sin hemfärd från Säve flygfält utanför Göteborg och landar i England efter 90 minuters flygning. JUNI 1948. Under månaden infaller ett intressant flygjubileum, det är nämligen i dessa dagar jämnt 50 år sedan Sveriges första militära luftseglartrupp började sin utbildningskurs vid Vaxholm och Oskar-Fredriksborg. En av dem som var med från begyn-nefsen, kapten August Saloman i Stockholm (förresten en av initiativtagarna till Aeronautiska sällskapet, sedermera Kungl. Svenska Aeroklubben) har berättat om hur det var på den tiden, och vi tillåter oss citera en artikel ur Dagens Nyheter om jubileet. Det är ett svindlande steg i utvecklingen från den lilla ballongen då till flygvapnets reaktionsplan av i dag. En av dem som var med från början, den nu 75-årige kaptenen August Saloman, Stockholm, kan berätta hur det var. Aren 1902—1905 var han befälhavare för luftseglartruppen. Ar 1901 kommenderades han som ny befordrad löjtnant till »ballongutbildningskurs» i Wien och bjöds på middag av kejsar Frans Josef. Kommendanten på Vaxholms och Oskar-Fredriksborgs fästning, överste O. Sylvander, intresserade sig för allt som kunde förbättra fästningens för-svarsvärde och beställde 1897 hos en firma i Paris en fullständig fästnings-ballongpark, som anlände till Sverige 1898. I kårorder 1898 beordrades personal ur artillerikåren att delta i utbildningen, och det sades uttryckligen ifrån att de skulle vara storväxta och intelligenta. Materielen utgjordes bl. a. av en Prins Bira av Siarn gästar Älleberg den 28 maj 1948. Här ses han i glatt promenadsamspråk på dpn världsberömda segelflygskolan med trafikinspektören i luftfartsstyrelsen, tidigare chefsinstruktören för segelflyget »Gidde» Karlsson (t. v.) och skolchefen Yngve Norrvi. 199

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jul 1 14:14:51 2026 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/luften/1949/0257.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free