Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Α - ἀποτολμάω ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38 αποτολμάω
άποτολμάω (τολμάω) fördrista sig, taga sig
dristighet, våga sig åstad Rom. 10: 20.
άποτορ.ία, ας, ή (se följ.) eg. af skurenhet,
tvärbrant-bet, tvärhet, skarphet, stränghet, hårdhet; Rom.
11: 22, der ordet ensamt fkmr, är det troligen
valdt med afs. på de afhuggna grenarne. *
άποτόμως, adv. (af απότομος afskuren 1. afhuggen
af από, τέμνω skära) afskuret, skarpt, strängt 2
Cor. 13: 10, Tit. 1: 13.
άποτρέπω (τρέπω) af- 1. bortvända; med. vända
sig bort ifrån ngn, undvika ngn = έκτρέπεσθαι
2 Tim. 3: 5. *
άπουσία, ας, ή (άπειμι) frånvaro Phil. 2: 12. *
αποφέρω, ήνεγκον 1. ήνεγκα, ενέχβην (φέρω)
bortbära, bortföra Mc. 15: 1 al.
αποφεύγω, έφυγον (φεύγω) fly bort ifrån, undfly,
undkomma τινός 2 Petr. 1: 4, τί 2 Petr. 2: 18. 20.
άποφθέγγοραι, εφΜεγςά.μην (φθέγγομαι) eg. säga
sin mening rent id, taga bladet ifrån munnen, i
allm. tala Act. 2: 4. 14, 26: 25.
άποφορτίζομαι (φορτίζω) afbörda sig, urlasta Act.
21: 3. *
άπόχρησις. εως, ή (άποχρά,ομαι förbruka, bruka 1.
öda upp, äfn: missbruka af χράομαί) förbrukning
Col. 2: 22 hkt allt är (bestämdt) till undergång
genom förbrukningen.
άπο χω ρέω, εχώρησα (χωρέω) af- 1. bortgå, draga
sig tillbaka, vika Mt. 7: 23 al.
αποχωρίζω-, εχωρίσδην (χοιρίζω) afsöndra, skilja
ifrån; pass. skilja sig άπ. αλλήλων Act. 15: 39
ifrån hvarandra; skiljas, vika 1. gå bort, försvinna
Apoc. 6: 14.
άποφύχω (φ’ύχω) utandas, dö, blifva littös (räka
utom sig) Lc. 21: 26.
’.-Ιππίου φόρον, Forum Appii, Appii torg, en
småstad i Italien, 43 Rom. mil från Rom vid via
Appia, s. här genomskar de Pontinska träsken.
För sitt dåliga dricksvatten och det myckna
dåliga folk, i synn. matroser, som der vistades (tv
staden låg ej långt ifrån kusten), uppehöllo sig
bättre resande ej gerna der Act. 28: 15.
άπρόςιτος, ov (o. 1, πρόςιτος tillgänglig, adj. vble
af πρόςειρ.ι jag går till, nalkas) otillgänglig 1 Tim.
6: 16. *
† άπρόςχοπος. ov (a 1, προςχότττω) utan anstöt,
oskadd, oförkränkt Act. 24: 16; äfn active, som
icke ger anstöt, oanstötlig 1 Cor. 10: 32, Phil.
1: 10.
† άπροςωπολήπτως 1. -λήμπτως, adv. (ά 1, προς-
’Αραβία
ωπόληπτος — -λήπτης) utan anseende till
personen, opartiskt 1 Petr. 1: 17.
άπταιστος, ov (a. 1, πταίω) s. icke stöter emot 1.
stapplar, utan att stappla 1. fela, synd- 1. felfri;
φυλΑσσειν τινά ά. Jud. 24 bevara ngn för fall. *
άπτω, ήφα-, ήφάμην apto, häfta a) knyta, fästa
vid; b) antända, tända upp Lc. 22: 55, tända på
Lc. 8: 16 al.; med. häfta 1. fästa sig vid,
vidlåda, vidröra, komma vid τινός Joh. 20: 17, taga
1. fatta uti Col. 2: 21, befatta sig med, hafva
beröring med τινός 2 Cor. 6: 17, γυναικά ς 1 Cor.
7: 1; komma vid, skada τινός 1 Joh. 5: 18.
Άπώία, ας, ή Apphia, en christinna i Colossæ,
sannolikt Philemons hustru, enär förbönen för Onesimus
äfven ställes till henne (ss. matmoder) Phil. 2. ’
άπωθέομαι, ωσάμην (ώί)έω stöta, skuffa) stöta ifrån
sig, tillbaka 1. afvisa, försmå Act. 7: 27 al.
απώλεια, ας, ή (άπόλλυμι) förlust, förspillning Mt.
26: 8, förderf, fördömelse (den eviga), det eviga
förderfvet, den eviga döden Mt. 7: 13 al.; υιός
της άπ. förderfvets 1. förtappeisens son (Joh. 17:
12 = Judas Ischariot, 2 Thess. 2: 3 =
antichrist).
αρά, άς, ή bön, önskan, i god 1. ond mening,
förbannelse Rom. 3: 14.
άρα, άραγε, part. (άρω foga, sammanbinda)
följaktligen, alltså, nu, dock Lc. 11: 48 al., äfn med
oüv följaktligen, alltså Rom. 5: 18 al., då,
derefter, i det fallet 1 Cor. 5: 10, 7: 14, Gal. 2:
21 al.; tilläfventyrs, kanhända, måhända efter ει,
μή, ουκ Mc. 11: 13, Act. 21: 38 al.
apa, frågeord (ursprungl. samma ord s. fgde; men
med förändrad accent få orden i allm. förändrad
betydelse och tvärtom) l:o) månne? (obestämdt
svar) Lc. 18: 8; äfn månne icke? Gal. 2: 17 =
så var det väl i det fallet (kanske borde άρα
läsas). 2:o) άρα oO måune icke? (jakande svar).
3:o) άρα μή väl icke (nekande svar). 4:o) άραγε
månne väl? (jakande 1. nekande svar; i profangr.
vanligen det förra, deremot det sednare Act. 8: 30).
Αραβία, ας, ή (2ΊΓ, Arab heter ^V 1. ^"ly)
Arabien. Efter Ptolomæus delas det i lyckliga,
steniga och öde Arabien (denna indelning är
fullkomligen obekant för de inhemske geographerne,
lika räkna öde Arabien till Syrien och det steniga
till Ægvpten) l:o) Lyckliga (ή ευδαίμων, felix),
äfven Jemen, består af den egentliga stora halfön
emellan Röda hafvet och Persiska viken och ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
