Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■πλουτίζω
1. genom ngn, άπό τίνος ν. 15 förmedelst 1. ge-
-nom ngn, εις Θεόν Lc. 12: 21 i 1. med afseende
på Gud (antingen så, att man använder sin
rikedom till befrämjande af Guds ändamål = göra
ett Gudi behagligt bruk af sin rikedom; eller
kanske bättre: vara rik på det sättet att ens rikedom
öfvergår på Gud, i det man neml. samlar skatter
i himlen, som Gud bevarar för att en gång på
yttersta dagen lemna oss igen = ϋησαυρίζειν
θησαυρούς εν ουρανω Mt. 6: 20 — jfr ock έχειν
ϋησαυρόν εν ουρανοίς Mt. 19: 21, hvaraf synes
att detta sker genom δικαιοσύνη och ελεημοσύνη,
se ock Lc. 12: 33) )( ϋησαυρίζειν εαυτω;
metaphor. vara rik i andligt afseende, εν τινι 1 Tim.
6: 18, äfven absol. Rom. 10: 12 rik (neml. på
nåd och salighet — om Christus) εϊς τινα till
ngns bästa, 1 Cor. 4: 8 (på Messianska
frälsningen — ironice), 2 Cor. 8: 9 (på den himmelska
herrligheten i Messiasriket, hkn Christus förvärfvat
de trogna); samla sig förråd Apoc. 3: 17 (neml.
på goda verk o. s. v.).
πλουτίζω; ίσθην (följ.) göra rik, rikta; i N. T. i
andlig mening 2 Cor. 6: 10; pass. vara 1. blifva
rik εν παντί 1 Cor. 1: 5 i alla stycken (se vidare
samma vers), εις τι 2 Cor. 9: 11 för ngt ändamål.
πλούτος, ου, ό och εος, τό (de gamle härledde
ordet af πλέον 1. πολύ έτος fullt, välsignadt år)
rikedom, förmögenhet, välstånd; a) rikedom 1.
öfverflöd på’ yttre och jordiska ting Mt. 13: 22
al.; b) på inre och andliga ting Hebr. 11: 26,
Rom. 11: 12 (på σωτηρία), βάτος πλούτου v. 33
ett djup af Hans (Guds) nådesrikedom, äfven Phil.
4: 19, πλ. τού Χού Eph. 3: 8 Christi rikedom
(på nåd och salighet — den är ά.νεξιχνίο.στον,
outforsklig för det menskliga förståndet); med
genit. χάριτος, δόξης κ. τ. λ. på nåd, herrlighet
o. s. v.
πλύνω, έπλυνα (samstammigt med pluo) skölja,
tvätta, rengöra Lc. 5: 2 || άπέπλ,υνον, Apoc. 7:
14, äfven 22: 14 τάς στάλας αυτών |j οι
ποιούν-τες τάς έντολάς αυτού.
πνεύμα, ατος, τό (πνέω) 1:ο) blåst, vind Joh. 3: 8,
Hebr. 1: 7 (se άγγελος), flägt τού στόματος 2
Thess. 2: 8 med flägten af sin mun d. ä. med
sin andedrägt; — deraf 2:o) andedrägt, anda,
lifs-anda (lifsprincipen i kroppen, hvilken yttrar sig
genom andedrägten, anima) άψιέναι τό πν. Mt.
27: 50 utblåsa andan, dö, παρατίθεσθαι τό πν.
εις χείρας Θεού Lc. 23: 46 anbefalla sin anda i
πνεύμα 263
Guds händer, παραδιδόναι τό πν. scil. Θεώ Joh.
19: 30 öfverlemna åt Gud sin anda, uppgifva
andan; fkmr äfven Lc. 8: 55 al., τό πνεύμα––-—
ζωή Joh. 6: 63 sensus: liksom menniskans anda
är den lifgifvande principen för hennes kropp, som
utan anda vore helt oeh hållet utan gagn, så äro
ock mina för eder föredragna läror en andlig och
upplifvande princip. — 3:o) ande, den högre
principen i menniskosjälen, den högre rent andliga
sidan af det inre lifvet, äfven kallad νους (förnuft,
samvete, fri vilja) )( ψυχή, hkt se; Mt. 5: 3 al.,
έν τω πν. μου Rom. 1: 9 i djupet af min ande,
i mitt innersta, πν. μή έχοντες Jud 19 emedan
de icke hafva anden (den högre lifsprincipen är
hos dem sofvande 1. död). — Vanligen finnes i
N. T. blott en clichotomi af menniskan, så att hon
anses bestå af »ande 1. själ och kropp», men 1
Thess. 5: 23 förekommer en trichotomi »ande, själ
och kropp» som således utgöra menniskans hela
väsende (genom πνεύμα träder hon i gemenskap
med Gud och den osynliga andeverlden och kan
uppfatta andeliga ting; genom ψυχή åter träder
hon i gemenskap med sinneverlden, se ψυχή —
liksom själen är i kroppen, så är ock anden i
själen; se vidare ολόκληρος. — 4:o) andeväsende,
ande (ett okroppsligt väsende, begåfvadt med
förnuft och fri vilja och tillhörande den högre,
öfversinliga verlden) Lc. 24: 37. 39 al·., se i
synnerhet Act. 23: 8. 9, Hebr. 1: 14 (der englarne så
kallas); säges a) om Gud Joh. 4: 24; b) om
Christus πν. ζωοπωιούν 1 Cor. 15: 45 ett lifgifvande
andeväsende (neml. efter uppståndelsen och
himmelsfärden, hvarigenom Hans σώρ.α blef
πνευματικόν — )( ψυχή ζώσα ett lefvande själaväsende,
som den förste Adam blef, hvarigenom antydes
att hans σώμα. var ψυχικάν); c) om de aflidnas
andar ss. πν. δικαίων τετελειωμένων Hebr. 12: 23
de fulländade rättfärdigas andar d. ä. G. T:s
tros-hjeltar, som fulländat kampen, vunnit segern och
nu vänta på fulla segerlönen, hvilken de först på
domedagen undfå med hela d%n triumpherande
församlingen, äfven 1 Petr. 3: 19; d) om de onde
andarne, med tillägg af άκάΰαρτον, ά,λαλον o. s. v.
Mt. 10: 1 al., äfven τού κόσμου 1 Cor 2: 12
verldens ande d. ä. den ande som den profana
verlden har (denne ande är den diaboliska πνεύμα,
i hkns våld κόσμος står och hkns rike κόσμος är),
άρχων τού πνεύρατος κ. τ. λ. Eph. 2: 2
herrskaren öfver den ande (som nu är verksam i olyd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
