Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ... - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
278 προςχλίνω
προςχλίνω; εχλίθην (χλίνω) luta 1. stödja intill; pass.
luta sig 1. luta åt ett håll, trop. τινί Act. 5: 36
luta åt ngns sida, träda på ngns sida, slå sig till
ngns parti. *
πρόςχλισις, εως, ή (fgde) lutande 1. lutning åt ett
håll, trop. åt ngns sida, bevågenhet, gunst
(fördom för ngn )( πρόχριμα, hkt se) 1 Tim. 5: 21
|| πρόςχλησις, hkt se. *
προςχολλάω; ηθήσομαι, ήθη v (χολλ.άω) adglutino,
limma vid, fästa vid, fast förena; pass. fästas vid,
fast förenas med, trop. τινί Mt. 19: 5 ||
χολληθή-σεται, πρός τινα (Mc. 10: 7) Eph. 5: 31
»derföre skall en man (Christus vid parusien)
öfvergifva fader och moder (d. ä. efter Pauli mystiska
tydning: sin plats på Guds högra hand) och
förenas med sin hustru (församlingen) och skola de
tu (mannen och hustrun = den nedstigne
Christus och församlingen) blifva till ett kött (utgöra
en ethisk person, liksom makar genom
commer-cium tori blifva en physisk enhet).
πρόςχομμα, ατός, τό (προςχόπτω) egentl, det
mot-stötta, det man stöter 1. stöter sig emot; i N. T.
trop. ss. λίθος πρ. Eom. 9: 32. 33, 1 Petr. 2: 8
stötesten, en sten mot hkn man stöter sig, på
hkn man snafvar (härmed menas Christus, emedan
den som stöter sig på hans förnedring och
korsdöd genom sin otro störtas i förderfvet); anstöt
τιθέναι πρ. τινι Eom. 14: 13 egentl, sätta d. ä.
gifva, bereda ngn anstöt = gifva ngn anledning
till ett mot samvetet stridande handlingssätt 1. i
allmänhet synd, äfven γενέσθαι τινί πρ. 1 Cor.
8: 9 blifva för ngn anledning till synd, se ock
σχάνδαλον.
προςχοπή, ής, ή (följ.) = fgde, anstöt, metaphor.
anledning till otro 1. synd 2 Cor. 6: 3. *
προςχύπτω, έχοψα (χόπτω) slå, stöta till 1. emot
a) i egentlig mening: τον πόδα πρός λίθον Mt.
4: 6, Lc. 4: 11, äfven absol. Joh. 11: 9. 10
(neml. ngt som ligger i vägen), τινί Mt. 7: 27
stöta 1. rusa 1. storma på ngt (om floderna och
vindarne); b) i trop. mening: stöta sig, taga
anstöt på τινί Eom. 9: 32 (se πρόςχομμα), έν τινι
Eom. 14: 21 »hvarpå din broder tager anstöt»
d. ä. hvarigenom han förledes att handla mot sitt
samvete, äfven absol. 1 Petr. 2: 8 (scil. πρός
λίθον άχρογωνιαίον stöta sig emot hörnstenen
d. ä.) störtas i förderfvet.
προςχυλίω, εχύλισα (χυλίω) vältra till 1. framför τί
έπί τι Mt. 27: 60. *
πρόςληφις
προςχυνέω, ήσω, ησα (χυνέω kyssa) ΓίΙΠΠψΠ
ad-orare, egentl, manu ori admota quem
salu-tar e d. ä. lägga handen på 1. föra handen till
munnen och med en kyss utsträcka den emot en
annan för att derigenom bevisa denne sin
vördnad (så plägade Grekerna tillbedja sina gudar),
vörda, tillbedja; (Perserna åter kastade sig ned
för sina konungar och kysste jorden — slafvisk
vördnad) falla till ngns fötter, kasta sig ned för
någon, hylla. Hos Osterländningarne plägade de
lägre, då de mötte de högre, buga sig för dem
eller ock, i förhållande till deras rang, kasta sig
ned till marken och med ansigtet beröra jorden
för att ådagalägga sin vördnad och underdånighet,
deraf i Ν. T. πεσών 1. πεσών έπί τους πόδας
1. έμπροσθεν των ποδών τίνος 1. επί τό
πρός-ωπον προςχυνείν τινι Mt. 2: 11 al. 1. ενώπιον
τίνος 1. τών ποδών τίνος πρ. Lc. 4: 7, Apoc.
3: 9, 1. ensamt πρ. τινι Mt. 2: 2 al., äfven (efter
profangrek.) πρ. τινα Mt. 4: 10 al.; brukas i
synnerhet om att tillbedja Gud τω Θεώ 1. τον Θεόν
Mt. 4: 10 al., 1. absol. Joh. 4: 20 al., πρ. έπί
τό äxpov τής ράβδου αυτου Hebr. 11: 21 han
tillbad 1. nedböjde sig (neml. för Gud) öfver
spetsen af sin staf 1. spira (Jacob föreställes sittande
på sängen stödd på sin staf — för ålderdoms
skull kuude han icke falla på sina knän — LXX
läste ntSÖ staf st. HtSÖ bädd); äfven om att
tillbedja Frälsaren Mt. 2: 2 al.
προςχυνψής, οϋ, ό (fgde) tillbedjare Joh. 4: 23. *
προςλαλέω, ησα (λαλέω) tala för 1. till, tilltala τινί
Act. 13: 43, 28: 20.
προςλαμβάνω; ελαβόμην (λαμβάνω) dertill 1.
dessutom taga, få, bekomma, taga till hjelp, antaga;
i N. T. endast med. a) taga till sig, afsides (för
att tala med ngn mellan 4 ögon) Mt. 16: 22,
Mc. 8: 32, taga 1. få med sig Act. 17: 5 (ss.
medhjelpare att ställa till upplopp), taga till sig
Act. 18: 26 (för att närmare undervisa), taga till
sig 1. upptaga Eom. 14: 1, 15: 7, Phil. (12). 17
(i broderlig gemenskap), om Gud Eom. 14: 3 och
Christus Eom. 15: 7 (hka upptagit de troende i sin
gemenskap), upptaga hos sig (för att herrbergera)
Act. 28: 2. — b) taga till sig τί Act. 27: 33
ngn scil. τροφής föda, hkt är utsatt v. 36.
πρόςληφις, εως, ή (fgde) egentl, tagande dertill,
antagande, upptagande Rom. 11: 15 (neml. af Gud
i Hans folks gemenskap 1. i Hans nådeförbund). *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
