Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kultur och frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ännu svagt påminner om hur man förr kom
tillsammans.
Samlifvets själlöshet i och under en mäktigt
tilltagande maskinisering låter icke lätt förneka
sig. I detta samlif står nu den enskilda människan
innesluten med sina frihets-, personlighets- och
lyckokraf. Den radikala utopismen ser i en sådan
ställning knappast några svårigheter, ty den utgår
naturligtvis från det öfverallt och alltid förutsatta
ändamålet med hela det fint uttänkta och anordnade
samhälls- och kulturmaskineriet. Hvarför skulle väl
detta arbeta, om det icke vore för människornas
lycka? Och då friheten utgör förnämsta
beståndsdelen i lyckan, hvilken rimlighet skulle väl ligga
i att densamma stode i konträrt förhållande till »det
allmänna»?
Och likvisst framträder i den moderna
mass- och associationskulturen en mäktigt och farligt
individualitetsfientlig tendens. Ja, där försiggår i
själfva verket en de moderna frihetsrörelsernas
själfvederläggning, som smakar af historiens ironi.
Det är frambrytandet af en gemensam
världskultur, hvilken verkar sprängande och upplösande
på de historiska samhällena, och som framför annat
skänker vår tid dess säregna kynne. Om man
känner behof af att i ett kort och kraftigt uttryck
koncentrera motsatsen i tiden, så låter säga sig, att en
allt mera själlös och opersonlig
maskinkultur där med ständigt växande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
