Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Kultur och frihet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framgång kämpar med det historiska,
personligt färgade samhällslifvet.
Den moderna kulturen, som sprang fram ur
individualitets- och frihetssträfvanden, synes vilja
glömma bort sitt ursprung, i det att den alltmera
låter sina drag samlas till bilden af en ofri
naturmakt. Lösgörandet ur den historiskt-patriarkaliska
samhällsorganismen har icke ledt till individernas
rådighet öfver sig själfva utan till opersonliga band,
som åtminstone icke äro en bit bättre än de
personliga. Dessa opersonliga band snöras allt starkare
kring den enskilde, i den mån associationerna och
den kollektivistiska solidariteten växa sig stora.
I denna associationskaraktär framträder en
naturbestämdhet hos kulturen, som gör, att den på intet
villkor låter tala med sig. Det gamla historiska
trycket, som medgaf mångfaldig jämkning, har
förvandlats till ett omedgörligt kulturellt naturtryck,
som framför allt ger sig till känna i människolifvets
allt uppenbarare, utsträcktare och hårdare beroende
af de ekonomiska konjunkturerna och deras lagar.
Detta beroende röjer sig på mångfaldigt sätt: i
industrialism, bolagsvälde, kapitalism, konkurrens och
däraf framkalladt öfveransträngande arbete, i
äktenskapslöshet, och tvåbarnssystem, i de
mellanfolkliga förhållandena, som numera egentligen börja
bestämmas af hänsyn till villkoren för produktion,
afsättning, förvärf och arbetstillfällen. Det
tydligaste tecknet till vår kulturs maskinisering är den
suveräna roll de ekonomiska faktorerna spela i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
