Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Uppfostringsverket och budorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MENNISKAN . 203
Äfven våra lärda skolor och universitet äro mer att anse som
examensanstalter än som egentliga bildningsmedel. Man tvingar ynglingar
att sitta med näsan öfver boken både dag och natt, fullproppar dem
med hemlexor, sammanblandar allt och gör hvarje vetande till den
ömkligaste kammarlärdom, utan ringaste användbarhet för det
praktiska lifvet. :
Genom nattvak, lexläsning och ett öfverdrifvet ansträngande af
synen och minnet på de andra förmögenheternas bekostnad gör man
ynglingar sjukliga i förtid, tager helsan från deras kind och all håg
för vett och bokliga konster ur deras själ. De sträfva blott för betyg
och för att kunna genomgå sin embetsexamen, hvarvid man ransakar
deras hufvuden och deras lilla kunskapsförråd med lika stor snikenhet
som tullbevakningen genomletar de resandes kappsäckar.
All undervisning borde till någon del äfven vara muntlig och
peripatetisk, liksom hos grekevna. Man gick och samtalade i de öppna
portikerna, man vände ynglingens håg på sjelftanke, på reflexioner
och på idéer, som ej alltid kunna inhemtas i böcker, jemte det att
helsan stärktes och undervisningen blef mera fri, ledig och lefvande
genom det muntliga föredraget och genom ordets kraft. Det är ej
meningen att göra alla till lärda eller till idioter, utan till humant,
civiliseradt, kunskapsrikt, vettgirigt, ädelt och intellektuelt folk, som
sjelfva förstå både att pröfva och bedöma och som ratt fatta vårt mål,
att försköna jorden, och som hvar och en i sin mån arbeta på en
förbättrad mensklighet.
De inom kristna samhället upptagna mosaiska buden,*) af hvilka
Luther gjort 10, men med ett oriktigt urval, och som stå att läsa i 2
Mos. 20 kap. samt derefter repeterade i 5 Mos. 5 kap., utgöra icke
annat än enkla konturer till en sedelag för det israelitiska ökenfolket,
men kunna såsom moraliska rättsbegrepp äfven till någon del vara
tillämpliga på andra folk.
*) Det antages ej, att de s. k. lagens stentaflor varit inristade, utan
blott öfverdragna med en kalkskorpa, i hvilken orden med ’något
skarpt instrument varit inskrifna; en metod, som äfven brukades i
senare tiderna. Äfven har bör anmarka s, att bibelns skrifter, både
Gamla och Nya Testamentet från början hvarken varit indelade i
kapitel eller verser, utan hvarje skrift utgjorde en sammanhängande
afhandling utan afdelningar och utan att ens hafva stora bokstäfver till
namn och dylikt eller några punkter och skiljetecken. I hebreiska
bibeln voro ej heller vokalerna utsatta, hvilket betydligt måste
försvåra dess läsning och öfversättning. Tndelningar af Gamla
Testamentet torde vara gjorda af rabbinerna, helst som indelningen i
hebreiskt-judiska bibeln ej alltid är lika med vår. Nya Testamentet var
fordom deladt, man tror af kyrkofadern Eusebius, i flera mycket korta
kapitel utan verser. Den nuvarande delningen i kapitel och verser är
flyktigt gjord af en boktryckare Stephanus i Génève på Luthers tid och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
