Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 15. Uppfostringsverket och budorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204 MENNISKAN
I sin egentliga form äro dessa bud icke svåra att hålla och
efterlefva, och då presterna säga, att ingen menniska kan af egna krafter
fullgöra den mosaiska sedelagen, så bedraga de både sig sjelfva och de
menniskor, som de vilja inbilla det. Endast genom kristendomen
hafva en del af dessa bud erhållit en högre och mer ideel betydelse samt
blifvit utsträckta till ett oändligt mål af kärlek, ödmjukhet,
skonsamhet och försonlighet, som alla menniskor böra sträfva till. Men
ingenstädes i evangelierna gifves det ens en vink om att dessa bud mer an
andra forntida rättsbegrepp aro af Gud utgifna eller dikterade, utan
det heter blott “dem gamlom aär sagdt, ” eller Moses har befalt, men
ingenstädes, att det är Guds uttryckliga föreskrift.
“Du skall inga andra gudar hafva jemte mig,” heter det i första
budet, egentligen skrifvet för israeliterna, på det att de ej skulle
inblanda sig i främmande folkslags gudsdyrkan. För oss heter det
deremot: “Du skall älska Herren din Gud af allt ditt hjerta, af all din
själ och af all din håg” samt är ett rent moraliskt, men ej något
juridiskt bud och kan aldrig tillåmpas i någon mensklig lagbestraffning.
Det andra mosaiska budet: “Du skall icke göra dig något beläte eller
eljest någon liknelse,” nemligen att tillbedja och tjena, är ett förbud
för israeliterna att vara fetischdyrkare eller att falla på knä för
klumpiga husgudar och andra fabricerade gudabilder. Detta bud kunde af
Luther med rätta uteslutas. Men i stället borde det heta: du skall
icke tillbedja penningen eller tjena honom med mer kärlek än något
annat menniskoverk, ej heller makten och dess anhang, under hvad
bild eller gestalt den också må visa sig. ;
“Du skall icke missbruka Herrans din Guds namn för att dermed
bekräfta en dålig sak,” heter det följande budet enligt nyare
bibeltolkningar. Också slutas detta bud med en hotelse, som ännu
yttermera skärper det, då det likväl blott är den falska edgången, som här
förbjudes. Men i evangeliet heter det deremot: “I skolen alls intet
svärja, utan edert tal skall vara ja och nej, hvad derutöfver är, det är
af ondo.” Man ser således, att all ed är emot kristendomen, hvilket
likväl ingen kristnad stat tagit sig ad notam, utan tvärtom påbjudit
edgångar i oändlighet.
mycket felaktig. Både Gamla och Nya Testamentet äro på svenska
mycket illa och ofta alldeles oriktigt öfversatta, helst som
öfversättningen mestadels är gjord efter Luthers tyska och hans åter efter den
ej särdeles trogna latinska eller s. k. versio vulgata. Vi behöfde en
alldeles ny och verbalt trogen öfversättning, med språkförklaring och
historiskt-etnografiska noter, om någon skall kunna läsa bibeln på
vårt språk riktigt och ej vilseledas af felaktigt återgifna ord och
meningar. Författaren.
Sedan detta skrefs, har bibelforskningen gjort stora framsteg. På
svenska har utkommit en ny och förtjenstfull öfversättning af hela
bibeln, utförd af bibelkommissionen. Utgifvaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
