Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 18. Kristendomen och civilisationen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
258 MENNISKAN
i den döendes sista ögonblick: “sannerligen var denne en rättfärdig
man och en gudason.”
Af de tre första evangelierna, som för deras inbördes likstämmighet
kallas synoptikerna,är Matthei det längsta och mest fullständiga samt
innehåller flera sköna tal, lärdomar och liknelser, som saknas i de
andra. Synnerligast har man deruti hela innehållet af Jesu bud och lära
på ett ställe samladt i hans så oändligt härliga bergspredikan,
utgörande hufvudsumman af kristendomen (kap. 5—7). Ide hebraismer
och judiska talesätt, hvaraf evangeliet har så rika förråd, finner man
stora skäl till det antagande, att åtminstone större delen blifvit af en
mindre öfvad hand öfversatt på grekiska från judarnes tungomål.
Åtskilliga judekristna element förekomma äfven, såsom att lärjungarne
förbjödos besöka Samariens städer, och berättelsen om kananeiska
kvinnan, då judarne liknas vid barn och hedningarne vid hundar.
Men å andra sidan heter det äfven, att många varda kallade till
himmelriket från östan och vestan, men att rikets barn eller judarne skola
varda utkastade. .
Marci evangelium aär det kortaste och innefattar blott åtta
berattelser, som ej finnas hos de andra två, men är deremot mycket
fullständigt vid vissa enskilda tilldragelser. Att det blifvit författadt för
romare eller judekristne i Rom vill man bland annat styrka deraf, att
alla namn på mått, mynt, räkningar och dylikt äro anförda på latin
med grekiska ändelser och att alla judiska ord finnas öfversatta. Det
berättar hufvudsakligen om de underverk, hvilka legenden tillagt Jesus.
Lucas-evangeliet är en kompilering af andra sagor och berättelser
samt rikt på liknelser, som ej finnas hos de föregående. Ifrån 9:de
till 19:de kapitlen förekomma en rad af händelser, som ej omtalas af
någon annan evangelist, hvaraf man ser, att evangelierna uppstått
hvart på sin ort, oberoende af hvarandra och från skilda samlingar.
Derjemte igenfinnes den paulinska riktningen uteslutande i detta
evangelium, såsom i berättelsen om den barmhertige samariten (10:25,)
om Jesu eget besök i Samaria (9:52), om samaritanens tacksamhet
som motsats mot judarnes otacksamhet (17:11,) samt deri att Jesus
ej blott valde tolf lärjungar efter tolf Israels slägter,utan äfven sjutio
sändebud efter jordens sjutio folk som judarne antogo.
Ensamt bland dem alla står det fjerde evangeliet med sin lära om
ordet eller logos och sitt närmande till gnosticismen i läran om Jesu
tillvaro från evighet och om paraklätos eller den personliga
hugsvalaren. Det öfverflödar af metafysik och gnostiska ord, samt söker
hufvudsakligen bevisa,att Jesus är ordet och Guds son samt Guds
uppenbarelse i verlden, som trädt ner för att visa sin härlighet. Men
ohistoriskt är detta evangelium i alla händelser, och äfven uti
berättelsen om Jesu lidande finnas uppgifter, som synas vara föga san-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
