Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 30. Stjernhimmeln och verldsrymden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXX.
STJERNHIMMELN OCH VERLDSRYMDEN.
Huru många tusentals menniskor beskåda icke det lysande
firmamentet under en klar stjernenatt, utan att veta, hvilket ofantligt fält
för forskning och aning här föreligger, och kanske utan att ens hafva
kunskap om detta stjerneland är annat än ett platt fäste, beströdt med
några ljusa prickar till menniskornas vägledning och förnöjelse? Och
likväl är det denna omätliga rymd, hvilken med andra ord kallas
universum eller verlden, som framställer skaparen i hans storhet och
hans oändliga majestät. ;
Ty alla dessa millioner tindrande stjernor äro ingenting annat ån
idel solar, sväfvande i de stora rymderna, och ej blott ifrån oss, utan
äfven sins emellan så långt skilda, att, om också dessa afstånd kunde
mätas i miltal, så skulle dock dessa tal blifva så stora, att de icke kunde
fattas. Och såsom ett bevis på, hur stora dessa afstånd äro, må
anföras, att vår egen sol, som dock ser vida större ut än en stjerna,
emedan hon är betydligt närmare jorden än någon af de andra solarna,
likväl är 20 millioner geografiska mil aflägsen ifrån oss. Men den
närmaste fixstjernan är deremot 4 billioner mil aflägsen från vår sol,
hvaraf man bör kunna göra sig ett begrepp om rymderna i
stjernelandet.
Till himlakropparna kunna vi på visst sätt äafven hänföra
meteorerna, hvilka förorsaka stjernfallen. Meteorerna äro smärre kosmiska
partiklar, sannolikt i klotform, sväfvande i verldsetern. Då dessa
komma inom en planets dragningskraft, falla de mot densamma med
otrolig hastighet, så att de rödglödgas genom gnidningen mot luften
och kanske ofta förvandlas till gas under farten, ehuru man haft
exempel på många och ofta rätt stora meteorer, som nedfallit på
jordytan. *) En egendomlig företeelse som visar sig på himlahvalfvet, men
*) I Humboldts Kosmos förmodas det, att vissa trakter i rymden
hafva ymnigare förråd på dylika meteorkroppar, och att jorden i aug.
och sept., då stjernfallen äro talrikast, passerar någon dylik trakt.
Meteorer, som nedfallit, eller så kallade meteorstenar, innehålla
gediget jern med nickel och andra metaller.
444
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
