Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ädla välgörarinna, hvars drag förklarades af den rena
välviljaos, del fromma beslutets utlryck. Mot henne,
som tycktes vara liksom ett högre väsende, en
uppeB-barelse från Guds egen himmel, med hvilkens höghet
menniskan dock vågar känna sig beslägtad, snarare än
med jordens, lyftade flickan frimodigt och
förtröstans-fullt sitt öga, ehuru i blicken ännu låg den undergifn*
ödmjukheten, den blyga bönen om förbarmande. Hon
kände sig uppmuntrad genom prostens närvaro.
Flickans blick inträngde djupt i grefvinnans innersta.
Den högförnäma, bildade damen kände att i dessa
djupblå ögon låg något rent, något fullkomligt skönt, något
som blott saknade medvetandet af bildning, för att vara
så himmelskt, som i menniskosjälar kan uppenbaras....
Hade hon också i denna stund kunnat kasta en blick
bakom framtidens slöja!
»Mitt barn,» började grefvinnan, efler en kort
tystnad, »det var du som med din far gick igenom parken
vid Tofteborg — jag känner igen dig och jag vill dig
väl. Har du användl de penningar jag lemnade dig
till kläder? Det kan vara nyttigt att du gör reda for
dessa penningar. Har du dem qvar?»
»De ha tagit dem ifrån min far!» sade hon.
»Jaså, din far hade dem? Tog han dem ifrån dig?»
Flickan slog ned sina blickar till golfvct och teg.
»Du kan väl säga mig uppriktigt, om din far fordrade
dem af dig, eller om du sjelfmant gaf honom
penningarna?»
En hög rodnad ilade öfver flickans kinder, hennes
andedrägl blef häftig; men hon leg.
»Svara du uppriktigt, barn, när den nådiga fru
grefvinnan frågar dig!» inföll fru Wekström, för att
uppmuntra den bäfvande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
