Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De äldre sätten att betala och undersöka mjölk samt med dem förenade olägenheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 HURU BÖRA MÄJERIERNA BETALA MJÖLKEN ?
t. ex. utspädd med vatten eller ej. Hvem som helst kan
öfvertyga sig härom genom ett enkelt försök, som utföres
på följande sätt: efter förut skedd sorgfällig omblandning
tagas 2:ne prof af samma mjölk; det ena bringas direkt
i en gräddmätare, men det andra först sedan det blifvit
utspädt med t. ex. 3 vatten; båda profven, som böra
hafva en temperatur af omkring 359 C., nedsättas därpå
i isbad och afläsas efter cirka 24 timmars förlopp. Man
skall då finna, att det normala profvet afsatt t. ex 14
procent grädde och det förfalskade 10 å 11 procent, så-
ledes öfver lägsta procenthalten (9 procent) grädde efter
oförfalskad mjölk — och ändock veta vi, att det senare
profvet till + är utspädt med vatten. Anledningen till
att den förfalskade mjölken kunnat afsätta så mycket
grädde är helt enkelt den, att mjölkvätskan genom till-
sats af vatten blir mera tunnflytande, hvarigenom grädden
lättare och i större mängd förmår uppstiga.
Af det sagda torde det hafva framgått huru otillfreds-
ställande det är, att bedöma mjölks värde genom det mer
eller mindre mäktiga gräddlager densamma efter en viss
tid kan afsätta. Dylik kontroll är ingen kontroll alls.
Skola vi få ett klart begrepp om mjölkens värde måste
vi undersöka dess halt af smörfett, och detta låter sig
lätt göra tack vare de hjälpmedel, som numera stå till
vårt förfogande. |
Då aftal om mjölkleverans till ett mäjeri träffats har
det förr varit vanligt att mäjeriägaren förbundit sig att
t. ex. under ett års tid betala ett visst pris pr kanna
mjölk. Dessa uppgörelser om fasta mjölkpris måste man
dock - frångå, emedan de ledde till många mäjeriägares
ruin. Till följd af större tillförsel till den engelska mark-
naden sjönko smörprisen och blefvo ofta oberäkneliga.
På grund häraf kunde icke mäjeriägarna i längden binda
sig vid att betala fasta mjölkpris. Man tvingades då att
grunda mjölkinköpet på en annan princip, nämligen den,
att mjölken betalades i visst förhållande till de offi-
ciella smörnoteringarna. Den vanligaste normen torde
hafva varit, att en kanna mjölk betalats med I af Köpen-
hamns grosshandelssocietets toppnotering pr skålpund
+ 2 öre.
På hvad sätt mjölken än betalades, så plägade man
med afseende å kvaliteten endast göra det villkoret, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
