- Project Runeberg -  Huru böra mäjerierna betala mjölken? /
14

(1890) [MARC] Author: Karl Fredrik Lundin - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De äldre sätten att betala och undersöka mjölk samt med dem förenade olägenheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”EVROAARASEPEND UREA

14 HURU BÖRA MÄJERIERNA BETALA MJÖLKEN ?

utfodring bemödar sig om att frambringa värderik mjölk:
Det bär sig ej att utfodra väl, utan han tvingas följa
sina medleverantörers exempel och framställa den största
möjliga mängd mjölk utan att taga hänsyn till, om den
blir god eller dålig. På detta sätt tvingas ladugårds-
skötseln in på orätt väg, och det kan knappast blifva
fråga om dess förkofran. Följden blir också den, att
massor af dålig mjölk tillföras mäjerierna, och att mäjeri-
ägaren för att kunna existera måste betala mjölken ona-
turligt lågt. Den dåliga mjölken lämnar ett lågt utbyte
af produkter. Mäjeriägaren kan ej betala den med högre
pris än hvad den inkomst, han kan bereda sig genom
dess förädling, medgifver. Om mäjeriägaren icke är utsatt
för alltför skarp konkurrens, ställer han alltid så, att han
skyddar sig för förlust, i händelse att mjölken är mager.
Vid hvarje månadslikvid gör han ett öfverslag för den
gångna månaden sålunda, att han beräknar å ena sidan
utgiften för den mjölk han inköpt och å den andra in-
komsten för dels det smör, dels de öfriga produkter” han
afyttrat. Härefter är det honom lätt att beräkna det
pris, med hvilket han kan betala mjölken, sedan han
godtgjort sig för sina omkostnader m. m. Med det så-
lunda faststälda mjölkpriset, hvilket alltid bör vara så
tilltaget, att affären bär sig, betalas all den mjölk han

inköpt, lika för god och dålig. Mäöjeriägaren är sålunda -

tillfredsstäld om resultatet af det hela är godt d. v. s.
att mjölken i genomsnitt är af den beskaffenhet, att dess
värde motsvarar hans inköpspris; han vet emellertid
mycket väl att mjölken varierar högst betydligti godhet,
men han kan ej göra skillnad i pris, emedan detta skulle
väcka afundsjuka hos och tvister med öfriga leverantörer,
hvilka alla anse sig hafva lika god vara; han fasthåller
alltså vid sitt genomsnittspris och bekymrar sig icke om
att mjölklikviden blir orättvist fördelad bland hans leveran-
törer och att stora summor på detta sätt komma i orätta
händer; blott han återvinner af den ena leverantören hvad
han möjligen förlorar på den andra, anser han allt vara
väl bestäldt. |

Emy stor deltat mjölkproducenterna hafva däremot

föga skäl att vara belåtna. Hittills hafva visserligen få
klagomål försports öfver att mjölk, oafsett om den är
god eller dålig, skäres öfver en-kam eller betalas med,

|
|
|
|
|
|
|
|

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 2 20:30:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjolken/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free