- Project Runeberg -  Huru böra mäjerierna betala mjölken? /
16

(1890) [MARC] Author: Karl Fredrik Lundin - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. De äldre sätten att betala och undersöka mjölk samt med dem förenade olägenheter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Z
|
i

16 HURU BÖRA MÄJERIERNA BETALA MJÖLKEN ?

Beklagligast är det dock, att under nuvarande för-
hållanden det oftast är den mindre landtbrukaren, bonden,
som får vidkännas största förlusten, men som bäst torde
behöfva sina små förtjänster. Bonden producerar mer-
endels god mjölk — han har ej förvärfvat kunskaper i
de utfodringsmetoder, som alstra mager sådan. Större

landtbrukare kunna inrätta egna mäjerier och genom att -

själfva förädla sin mjölk, däraf taga hela förtjänsten, men
för bonden står i de flesta fall denna utväg ej öppen.
Han måste antingen lämna sin mjölk till ett närliggande
mäjeri och låta sig nöja med dess mjölkpris eller ock i
hemmet bearbeta sin mjölk till smör och ost, men detta
senare lämnar i de flesta fall allt annat än godt resultat.
Huruvida vi icke hos denne senare hafva att söka de flesta
mjölkförfalskningarna, hvilka likväl hos oss bedrifvas i
jämförelsevis liten skala, vilja vi dock lämna osagt.
Gentemot alla ofvannämda missbruk, är det under
nu gällande förhållanden svårt att finna bot. Måjeri-
ägaren kan eller vill ingenting göra åt saken, och han
står i de flesta fall rådlös samt måste låta ofoget opå-
talt fortgå. Om den underhaltiga beskaffenheten hos
mjölken härleder sig från konstgrepp med afseende på ut-
fodringen, står mäjeriägaren rättslös, och har uppenbar
förfalskning skett, äro fällande bevis i de flesta fall så

svåra att anskaffa, att han oftast afstår från att väcka -

åtal. Obehaget att öppna rättegång förmår honom ej
sällan att låta hela saken falla i glömska, och han åt-
nöjer sig med att gifva den ertappade sviklige leveran-
tören en varning, som väl för någon tid kan hafva åsyftad
värkan, men som dock ej för framtiden hindrar att för-

falskning af samme eller andra hans leverantörer bedrifves.

Har mäjeriägaren en konkurrent och därigenom tvingas
hålla mjölkpriset uppe, händer det väl att han ej kan
vara alltför efterlåten hvad förfalskningarna beträffa, men
icke häller vågar han vara hårdhändt, af fruktan att mista
en det af sina leverantörer, som då sälja mjölken åt
annat håll. Han tvingas alltså af konkurrensen att se
genom fingrarna med personer, om hvilka han vet att de
handla oärligt, och han håller tillgodo med den ofta
värdelösa mjölken, under förhoppning att den goda

skall lämna honom ersättning för hvad som brister hos
den dåliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 2 20:30:06 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjolken/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free