Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Nödvändigheten af mjölkens betalande efter fetthalt och därmed förenade fördelar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 HURU BÖRA MÄJERIERNA BETALA MJÖLKEN ”?
sin vara betald med dess värkliga värde och icke längre
godtyckligt eller på höft. Det blefve på grund häraf
inbringande att gifva mjölkdjuren ett kraftigt foder, genom
hvilket fettrik mjölk frambringas. Den intresserade ladu-
gårdsskötarens försök att uppdrifva beskaffenheten hos
mjölken skulle betala sig och hans förmåga i detta at-
seende lönas efter förtjänst. Det skulle blifva möjligt
att drifva boskapsskötseln på det sätt, att djurägaren hade
god inkomst utan att kreaturens hälsa undergräfdes eller
deras krafter för kommande tider nedsattes. Levererade
en landtbrukare till mäjeriet en stor mängd mjölk af dålig
beskaffenhet, finge han underkasta sig att erhålla lägro
betalning än den som lämnar mjölk af god kvalitet, och
detta skulle snart visa litet hvar vägen till en förbättrad
ladugårdsskötsel. Landtbrukarens lösen skulle blifva att
söka frambringa stor mängd fettrik mjölk; den enes fram-
gångar i denna riktning skulle sporra äfven den andre att
anstränga sig, och sålunda skulle mellan landtmännen upp-
stå en täflan, genom hvilken ladugårdsskötseln skulle upp-
drifvas och vinna i utveckling. Det skulle icke längre heta:
Så och så mycket mjölk pr ko har jag under året sålt
till mäjeriet’", utan "så och så mycket smörfett har jag leve-
rerat’’. Då landtbrukaren för sin nu producerade dåliga
mjölk finge ett lågt pris, skulle han söka åstadkomma
bättre vara. Han skulle då snart lära sig inse att denna,
ehuru pr kg. dyrare att producera, likväl kommer att
lämna -honom i längden större vinst. Landtbrukaren skulle
alltmer egna tid och möda åt förbättriogen af sin ladu-
gård. Hans sträfvanden skulle gå ut på att förskaffa sig
mjölkgifvande kreatur, som tillika lämna fet mjölk, ty
liksom mjölkrikedom hos vissa klasser af nötboskap blifvit
rasegenskap, framalstrad genom ändamålsenligt ledd afvel,
uppfödande 0. s. v., så skall ock hög fetthalt hos mjölken
blifva rasegenskap, något, hvartill man genom lämpliga
åtgärder kan komma. Att ansträngningarna i denna rikt-
ning krönts med framgång se vi exempel på i sådana
raser som Jersey, Yorkshire-Korthorn m. fl. I samma
mån som landtbrukarens boskapsstam förbättras, skall han
ock inse, att den kraftiga utfodringen är den, som bäst
betalar sig, ej minst genom den kraftiga spillningen, som
återförd till åkern lämnar rika framtida skördar och möj-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
