Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Den fornsvenska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRNMAVENSKA TIDEN, 28
känela, helt naturligt då de blott äro spöken från en be-
grafven värld. Att det forna till en viss grad skall gå
igen i det nya är ockeå helt naturligt, ty lika litet, som
några bestämda gränser kunna uppdragas mellan ett mo-
derspråk och ett dotterspråk, lika litet eller till och med
än mindre kunna några sådana uppdragas mellan perioderna
inom ett och samma språk.
Främmande tungomåls inflytande på värt språk blef
under denna tid långt större och djupare än under den
föregående perioden. Ja, under intet tideskede har värt
modersmål blifvit i så hög grad uppblandat med och om-
bildat efter utländska tungomål som under detta.
Det främmande språk, som under detta tidevarf mäst
invärkade på vårt modersmål, var låglyskan. Detta berodde
af flera orsaker, Dels det geografiska läget, i det låg-
tyskan var vårt närmaste grannspråk söder om Östersjön.
Dels var lågtyskan i det hela så lika vårt eget språk,
abt det ej så lätt märktes hvad man därifrån lånade. Dels
och hufvudsakligast rönte vårt modersmål lågtysk påvärkan
därigenom, att under denna tid de s. k. Hansesläderna —
bland hvilka den nordtyska staden Lybeck var den mäklti-
gaste — behärskade hela den nordiska handeln. "Pill
deras stadsförbund hörde äfven de förnämsta handelstäderna
i Norden på denna tid — Visby på Gotland och Bergen
på Norges västkust, Det tyska inflytandet i vårt land
var så stort, att ännu i senare hälften af 1400-talet hälften
af borgerskapet i Stockholm bestod af tyskar. Det är då
ej underligt, att värt modersmål under detta tidevarf
blef i hög grad uppblandat med lågtyska ord och lågtyska
ordformer. Och lätt förklarligt är det ock, att vi på grund
häraf särskilt lånat våra flästa uttryck för handtvärk, han-
del och industri från detta språk.
Vi kunna i denna lilla uppsats endast antyda hufvud-
dragen af detta inflytande.
Under denna tid inkommo t. ex. förstafvelsen bhe-,
afledningarna -hel, -inna, -ska, eri, -era Ta. m,. Och det ej
blott så, alt vi lånade en mängd ord gå bildade, utan äfven
så, att vi efter dessa mönster bildade en mängd till sin
kärna inhemska ord — vi läto med andra ord dessa främ-
mande utväxter inympas på och inväxa i vårt eget språks
rotfasta stam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>