Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den nysvenska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN NYSVENSKA TIDEN. 29
språk uppblandades med en stor mängd främmande ord.
Reformationen uppstod i Tyskland och öfverfördes därifrån
till oss. Därmed inkommo ock en hel mängd tyska ord
och bildningar. Latinet hade under hela medeltiden och
i början af nya tiden varit det lärda språket i Europa,
men det började allt mer utträngas af franskan, när Frank-
rike efter 30-åriga kriget blef Europas mäktigaste stat,
Under 1600-talet upptogos därför ock i vårt språk en stor
mängd franska och latinska ord. Åfven andra språk såsom
holländska (särskilt i afseende på sjömansspråket), engelska
m. fl. bidrogo att öka vårt ordförråd.
De viktigaste lån vi under denna tid gjorde, torde
vara de tyska förstafvelserna an- här-, er- m. $1., hvilka
äfven sammansattes med rent inhemska ord. Vi anföra
blott såsom . allmänna mönster t. ex. anvisa, härkomst, er-
öfra. Från latinet härstammar ursprungligen afledningen
sion i t. ex. nalion, division, hvilken nu. blifvit så naturali-
serad, att man äfven af t ex. det svenska ordet segla
bildat seglation. Bland enskilda ord, som under denna tid
inkommo, äro t. ex. att nämna hurtig, prakt, språk o. 8 V..
Kanske har vårt modersmål aldrig varit så öfverlastat
med främmande ord som under vår politiska stormaktstid.
Man kan säga, att i skrifter från 1600-talet — synnerli-
gast offentliga handlingar, bref 0.8. Vv. — det är nästan som
en myrstack af lånord. Mycket af detta främmande smink
har visserligen sedan borttvättats, men mycket finnes dock
ännu kvar, och mycket af detta torde vara så ingrott, att
det ej kan borttvättas, äfven i fall man skulle anse det
vara önskligt och gagneligt.
I sammanhang härmed må dock äfven påpekas att
först under 1600-talet vaknade inträsset för vårt språk
och dess historia. Redan den store Gustaf 2 Adolf var
betänkt på att inrätta en lärostol i modersmålet vid Up-
sala universitet — en tanke, som först i våra dagar blif-
vit en värklighet — och genare delen af detta tidsskifte
studerades och omfattades vårt språk och dess fornminnen
med varm kärlek af flera den tidens mäst framstående
män. Bland annat må nämnas, att det var genom deras
nitälskan för vårt modersmål som en mängd inhemska,
då utdöda, men nu allmänt brukade ord åter upplifvades.
Så t ex. alster,” ätt, digna, dölja, gåta, åtbörd, gladlynt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
