Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den nysvenska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 MODERSMÅLET.
flock m. fl. De främste ifrarna för vårt språks renhet och
ans voro de ofvan nämda författarne Stiernhielm och Spegel.
cv CS
på
Den yngre nysvenskan börjar med den stora och djupt
genomgripande omvälfning så i vår yttre som inre historia,
hvilken inträder med 1719 års riksdag. Vårt land började
med detta tidevarf att så att säga rikta sina krafter på
sig själft och att inom sina genom de stora eröfrings-
krigen erhållna naturliga gränser vinna nya lagrar.
Det var numera i forskningens, vetandets och dik-
tens värld, dessa kunde vinnas, och där vunnos de äfven.
Hvad Olavus Petri var för vårt språk och dess litte-
ratur under reformationstidevarfvet, det blef konung Adolf
Fredriks förtrogne vän och Gustaf 3:s lärare, Olof von
Dalin (1708—1763) för denna nya tid: Hans talrika
skrifter på en mängd skilda områden bilda utgångspunkten
för hela vår nyare litteratur. Det svenska namnet vann
snart åter världsrykte, inom vetandets värld genom de.
stora vetenskapsmännen Linné och Scheele, inom vitterhetens
och sångens värld genom Gustaf 3 och hans sångarskola.
- Bland de många stora skalderna under hans dagar nämna
vi blott Johan Henrik Kelloren (1751—1795), Karl Gustaf
af Leopold (1756—1829), Anna Maria Lenngren (1754—1817)
och sist, men ej sämst måhända det största diktarsnille
den skandinaviska norden frambrakt, Karl Mikael Bell-
man (1740—1795). För att vårda och odla vårt språk
stiftade Gustaf 3 Svenska Akademien 1786 och vann
såsom okänd författare dess första pris.
Onekligt är visserligen, att denna den svenska litte-
raturens första storhetstid i eftervärldens ögon lider af
många brister. Den på denna tid i Europa härskande
franska smaken gaf åt hela Gustaf 3:s tidevarf en utländsk
prägel, och genom sin ensidiga riktning hämmade den till
en viss grad den inhemska sångens fria växt. När vi
läsa denna tids författare, känna vi oss liksom vandrande
1 stela, snörräta parker, anlagda efter franskt mönster,
och ej i våra egna vilda skogar. Men under det att: den
snillrike konungen hälst dvaldes i dessa parker, hade han
äfven blick för de vilda skogarnas skönhet och sökte äfven
gifva dem ans och vård. Och utan honom skulle de ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>