Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den nysvenska tiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vr
for
ITE org nerna
EA a Ar AB BRA SKARAN STR
free - ”
VESPA ee EDT VER FEN VOREES
FÄR rer
32 : MODERSMÅLET.
Johan Ludvig Runeberg (1804—1877), ty det är på vårt
språk som han skrifvit sina dikter, bland hvilka Fänrik
Ståls sägner näst Frithiofs Saga anses såsom det yppersta
skaldevärk, som finnes på vårt modersmål. Bland nu lefvande
författare böra, äfven särskilt från språklig synpunkt, näm-
nas Viktor Rydberg och August Strindberg. Tidningslitteraturen
har under detta tidsskede vuxit till en sådan betydelse,
att den nu t. o. m, kallas den tredje statsmakten.
Vi anföra nu några språkprof från det förra seklet.
I företalet till en ordbok af Vilhelm Anders Wennerdahl,
tryckt i Linköping 1748 heter det: :
Så snart människorna förlorade thet, både uti sunda förnuftet
och genom nådiga uppenbarelser grundade begrep om then enda Gudens
dyrkan, som vil, efter apostelens d
tilbeden vara,
inbilla sig.
Ur en historia om konung Erik 14 af Olof Celsius,
tryckt i Stockholm 1774, må anföras: :
Han (nämligen Erik 14) var till antalet den tolfte Svea Rikes
konung af det namnet, änskönt han själf lät kalla sig den fjortonde.
Anledning till en sådan förvillelse har Johannes Magnus (ärkebiskop i
yra utsagu i andanom och sanningene
aveko the på alla villovägar, them en dårachtig yra kunde
Upsala i början af Gustaf Vasas regering) med dess (= sin) samman-
diktade konungalängd gifvit; men felet vant (= vann) sedermera af
bruket den häfd, så på mynt som i historia, att det nu ej tål ändring,
Vi torde i dessa språkprof ha en ganska trogen bild
af det föregående århundradets vårdade skriftspråk, och vi
ha med fit just därför valt dessa för att visa, hur litet
äfven den tidens skriftspråk skilde sig från vårt nuvarande.
I lättare och ledigare stil kunna äfven åtskilliga äljes
knappast brukliga former få användning, och det kan där-
för stundom hända, att i de skrifter, som trognast åter-
spegla talspråket, arkaismer förekomma, som annars ej -
synas till.
Såsom exempel härpå anföra vi till sist följande rader:
Ur Bellmans bekanta sång "Storm och böljor tystna ren":
Ren i hvar spis
fladdrar och frös (= fräser)
spånor och ris
stickor och gräs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
