- Project Runeberg -  Modersmålet och dess utvecklingsskeden /
34

(1893) [MARC] Author: Karl Ljungstedt - Tema: Language, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den nysvenska tiden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ANA

SG ÄRR Ba SPORT ETT SPEL be Sf Fre

EYESSIYAIE
BES ad

TREES
SKE
kare

SFTAI

ES s WESTER LIT OR ?
BISARRA PE Sr oe eva en TSE fre SS Tin BARE os ST lkorgonllP Skär TAG Sigh
KARA. IRI ANRELL STERN fal ED FR ER 4 SPRRONEa FENA SI RR IEA pe EN VE Be gle tf NAR
SKAR AGE ED i FAR 6 Brr ENN RER. VELA LA Me] är BUTT Be 07 a ED ENA 4 > FSS RT Frk ARI
NIT ro + ” 7 7 $ ar

KITE ESR Kl

34 " MODERSMÅLET.

språkformerna blifva nu segrare, hvarmed ej nekas, att
de ha ännu många segrar att vinna.

Under frihetstiden och Gustaf 3;s tid utöfvade väl
andra tungomål, i synnerhet franskan, fortfarande ett ganska
stort inflytande på vårt språk, men dock vida mindre än
under föregående tidevarf, och det låg i det hela mera
på ytan. Någon djupare invärkan af andra språk på vårt
modersmål kunna vi hvarken säga ha ägt rum i det för-
gångna eller närvarande århundradet. Väl var Gustaf 3:s
tid franskt bildad, men den var i lika hög grad svenskt
sinnad. Och med det nya seklet gjorde sig en fosterländsk
riktning gällande, som i litteraturen tog sitt uttryck i Gö-
tiska förbundet.

Väl ha vi äfven i senare tider lånat en stor mängd
ord, men de äro i allmänhet sådana, som hvarje språk är
mer eller mindre nödsakat att låna såsom yrkestermer,
namn på främmande naturprodukter och samhällsförhållan-
den, vetenskapliga termer, namn på nya uppfinningar o. s. v.
Och den fosterländska riktningen i vårt århundrade har å
andra sidan haft ett renande inflytande på språket. Många
förut allmänt brukade främmande ord ha ersatts af in-
hemska.

Det vetenskapliga studiet af vårt modersmål låg under
1700-talet i det hela taget i lägervall, ehuru då lefde vår
störste språkforskare Johan Ihre (+ 1780). Först i början
af vårt sekel omfattades det åter med kärlek och inträsse.
En säker grund för det svenska språkstudiet blef lagd ”af
Johan Erik Rydqvist i hans stora arbete "Svenska språkets
lagar”, och på denna grund har nu uppspirat en rik skörd.
Gustaf 2 Adolfs stora framtidstanke är nu en värklighet.
Lärostolar i vårt modersmål och dess systerspråk äro in-
rättade vid högskolorna i Upsala, Lund och Göteborg. Och
under det att där vårt språks inre lif och historia under-
sökes och förklaras, har Gustaf 3:s stiftelse Svenska
Akademien till uppgift att vaka öfver och vårda dess yttre
växtsätt och dess blommor, vår vittra litteratur.

För närvarande talas vårt modersmål utom i vårt
land (lappska och finska talas dock i några delar af Norr-
land) äfven i Finland (jämte finska) och på några öar vid
Estlands västra kust samt, genom emigrationen, i vissa
trakter af Nord-Amerika.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 00:23:34 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moderutv/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free