Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5. Den djuriska moralen - D. Aktning för äganderätten - E. Altruism och pliktkänsla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30 > Bö En AR PAR ÅREN ft NN ER AM PR RON
20 MÖRALENS UTVECKLING.
kesas-öarna för ej länge sedan hvarje förbigående stiga in
till en familj, deltaga i måltiden och gå utan att tacka
— man hade ju endast brukat sin rätt!
Kommunismen var naturlig, så länge individen, illa
väpnad i kampen för tillvaron, behöfde sina likars hjälp
för anskaffandet af föda och för skyddet af denna. De
altruistiska känslor, som genom denna samegendom små-
ningom utvecklades, hafva varit ganska starka, ty de fort-
foro att värka, äfven sedan herdelifvet och åkerbruket
småningom medförde den för egoismens utveckling så
gynnsamma enskilda egendomen. ;
Med uppkomsten af enskild egendom — eller säregen-
dom — blir tjufnad ett brott och ärlighet en dygd.
Därigenom att tjufnad straffades med döden eller andra
grymma straff, uppstod småningom en instinkt, som höll
den hand tillbaka, hvilken utsträckte sig för att stjäla
från stamförvanter. Men själfva ärlighetens begrepp växte
ytterst långsamt, efter som man länge ansåg det berömligt
att stjäla från grannstammarna. Ja — ifall det blott sker efter
en krigsförklaring, — så anse vi ju ännu sådana stölder
hedrande!
E. Altruism och pliktkänsla.
Här ofvan påpekades den altruism, som redan måste
finnas i det kommunistiska samhället och utan hvilken
själfva "samhället" vore omöjligt. Det, som sammanhåller
medlemmarna i en flock mot en annan flock, måste vara
en viss samkänsla, en viss sympati, en viss ömsesidighet
i tjänster och en viss förmåga att samvärka genom under-
ordnande af den enskilda driften under det allmänna gagnet.
Men redan innan denna sammanslutning i flock äger rum,
har altruismen börjat väckas hos föräldrarna i och genom
deras vård om barnen. Föräldraömheten, som är oumbärlig
för släktets bevarande, är en ursprunglig känsla såväl hos
djur som människor, och finnes, som vi sett, äfven där de
allt för mångtaliga barnen ätas upp. Och ur denna släkt-
bevarelsedrift, som motvärkar själfbevarelsedriften under vår-
den om afkomman, har — som förut yttrats — all förmåga
af oegennyttig hängifvenhet sitt första ursprung. Denna.
förmåga tages sedan i anspråk i och genom samlifvet med
stammen. Äfven det äktenskapliga samlifvet måste, trots
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
