- Project Runeberg -  Moralens utveckling : fri bearbetning efter Ch. Letourneau: "L'Évolution de la morale" /
37

(1891) [MARC] Author: Ellen Key - Tema: Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Vildens moral - A. Människolifvets värde - B. De svagas behandling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VILDENS MORAL. dl

’ barnets och medborgarens främsta dygd, skola vi icke få
se värkligt frigjorda människor.

B. De svagas behandling.

I detta afseende skiljer sig vildens moral föga från
den djuriska moralen, utom så till vida; som upphörandet
af människoätandet medför en ökad aktning äfven för de
svagares lif. Husfadern har emellertid ännu i regeln oin-
skränkt rätt öfver hustruns och barnens liksom slafvens
lif; härskaren har det öfver allas. Inom hans räckhåll
finnes, som vi sett, icke rum för rättvisa; svagheten äger
där intet skydd mot styrkan.

Dock kommer rättvisans begrepp att utveckla sig under
detta skede ur den själfbevarelseinstinkt, som ’ gör att
man sätter sig till motvärn, om man af sina jämlikar förför-
delas. Man vill ha vedergällning för den orätt man lider;
och ur vedergällningens begrepp utvecklas rättvisans,
Man gaf den enskilde rätt, när han kunde taga sig rätt,
när han kraftigt hämnade ett våld mot sin person eller
sin egendom. Näfrätten var den första yttringen af rätts-
känsla, och "öga för öga, tand för tand" blef denna
känslas enkla, hårda uttryck; ingen hänsyn togs till be-
vekelsegrunder eller förmildrande omständigheter. Och
när seden tillräckligt länge ansett själfhämden som en
rätt, blir den småningom också fattad som plikt; blods-
hämden blir en helig handling, och det dröjer mycket
länge innan böterna komma i själfhämdens ställe. Vid den
tidpunkten värdesättas lif och lemmar och en "taxa" finnes
för de böter, som det värdefullare lifvet, den oumbärligare
lemmen betingar. Böternas art växlar. Hos afghanerna
t. ex. ger man 12 ungmör i bot för ett människolif; 6
för en fördärfvad hand; 3 för en utslagen tand. Sålunda
uppstod ett slags lagens hägn för de svagare inom ens
eget samhälle. Men främlingen är fortfarande rättslös; han
kan saklöst skadas till lif och egendom.

Redan den personliga styrkan och djärfheten hade skapat
en viss skillnad i rikedom; antalet slafvar, som man kunde
skaffa sig, ökade ytterligare denna skillnad; böterna gjorde
den ännu större. Vinningslystnaden sade nämligen, att
det var klokare att: offra den ofruktbara hämden för ett
varaktigare godt, och så började böterna träda i blods-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 7 01:04:47 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/moral1/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free