Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Vildens moral - E. Altruism och pliktkänsla - 7. Den barbariska moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN BARBARISKA MORALEN.
Du skall i allt och alltid lyda din herre.
Du skall ej stjäla dina stamförvanters egendom, deras
hustrur däri inbegripna.
Du skall dräpa med urskiljning och icke anfalla någon,
som är mäktigare än du själf. Du skall vara tapper och
grym i kriget.
Du skall värna din stam, utrota dess fiender; älska ditt
land; hata dess fiender.
Dessa båda sista, ur såväl egoismen som altruismen
framsprungna pliktbegrepp, äro emellertid det nya i vildens
moraliska utveckling; mod och uthållighet, sammanhållning,
offervillighet, själfbehärskning — korteligen alla de egen-
skaper, hvilka skola försäkra det folk, som äger dem, seger
i kampen för tillvaron, finnas som frön i dessa begrepp.
Men jämte de nämda moraliska egenskaperna utvecklas
hatet, fosterlandskärlekens afvigsida, hatet till fiendens folk
och land. Och dessa känslor, patriotism och hat, inkarneras
samtidigt i människonaturen och så djupt, att den endast
ytterst långsamt kan särskilja de båda känslorna.
Hvarje omdaning af en dylik, till instinkt vorden,
moralisk känsla äger rum både så, att instinkten renas,
och så att den vissnar i brist på näring eller bruk; så att
nya, motvärkande inflytelser uppstå, och så, att samhälls förhållan-
dena omdanas, hvarigenom nya behof framkalla nya slag af
känslor. Alla dessa arter af inflytelser samvärka sålunda
i våra dagar i och för utrotandet af krigskärleken, en
gång oskiljaktig från patriotismen, och för omdanandet af
den ensidiga fosterlandskärleken till en alla folk omfattande
människokärlek.
I vildens moralbud, väsentligen förestafvade af egoism,
finna vi dock redan så mycken altruism och, vid deras
iakttagande, så mycken pliktkänsla, som nödvändigt kräfvas
för mänsklig sammanlefnad, äfven i ett så enkelt, osamman-
hängande, obestämt samhälle som det vilda.
7, Den barbariska moralen.
I det barbariska samhället har utvecklingen öfvergått
från det enkla till det mera sammansatta. Skilda sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
