Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Den barbariska moralen - A. Judarnes moral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kl Få ;
G
DEN BARBARISKA MORALEN. 41
Hos judarna, grekerna, romarna och germanerna skola
vi därför söka några få exempel på den barbariska moralens
begrepp om människolifvets värde, de svagas behandling,
förhållandet mellan könen, aktning för äganderätten, samt
altruism och pliktkänsla i allmänhet.
A. Judarnes moral.
I judarnes budord: "du skall icke dräpa, icke göra
hor, icke stjäla, icke bära falskt vittnesbörd” finnes intet,
som skiljer deras från andra barbariska folks moral, och
några af dessa bud hafva vi redan sett i vildens moral-
lag. Ej ens föräldravördnadens bud är för juden eget,
men väl den därvid fästa /Jönen. Endast ett nytt bud,
med mänsklig innebörd, det om hvilodagens helighållande,
är det tillägg, genom hvilket judens "Tio Guds bud” ut-
märka sig framför andra folks på samma odlingsgrad.
Judens moral — som andra barbarers — gäller emeller-
tid endast judar. I Javehs, nationalgudens namn, befalles
och sker nedslaktning af besegrade fiender !), af deras kvin-
nor och barn?); lönnmord på fiender — sådana som Jaels?)
och Judiths — förhärligas. Barnamord förekommo och
den förstföddes offrande var en religiös plikt?); sägnen om
Abrahams offrande af Isak5) antyder (som förut påpekats)
en begynnande ändring i detta bruk, som småningom all-
deles upphörde: den förstfödde friköptes sedan genom en
gåfva till templet. Äfven berättelsen om Jeftas offer af
sin dotter$) visar oss ej blott, att människooffer voro i
bruk hos judarna, utan ock hur länge fadern hade makt
öfver barnens lif. Lagen gaf honom också rätten att
stena den olydige sonen7). Sin dotter kunde han sälja
som slaf?).
Månggifte är i judens moral berättigat för mannen”),
men den äktenskapsbrytande hustrun stenas!9); hustrun kan
af de obetydligaste skäl förskjutas. Onaturliga laster
öfvades, men straffades strängt!!), som i de flesta andra
1) 5 Mose bok 7: 2; 5 M. 20: 12—18 (och flerstädes). ?) 1 Sam.
ösa) Dom. 4: 21. 2) 2 Mi T3: 25 22: 20. 3 MM. 2: 20, Cd
SEM 22 0 Döm. TE TOS M 2vt6rsek. 8) 2 M.’ 21: 7—11.
- 9) 5 M. 21 (och flerstädes). 19) 5 M. 22: 20—24. 1!) 3 M. 18; 20,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
