Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Den industriella moralen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RTR > 2 SD UM Te oto
MORALENS UTVECKLING.
8. Den industriella moralen,
Den industriella moralens stora framsteg är Jlifegenska-
pens upphäfvande. Men ehuru vi nu i Europa och Europas
kolonier icke jaga människor som under det djuriska ske-
det, ej bruka dem till husdjur som under det vilda ske-
det, ej hafva dem bundna vid torfvan som under det bar-
bariska skedet, så missbrukar människan dock ännu män-
niskan. I värkligheten, d. v. s. i människornas hjärtan
och seder, finnes icke den altruism, den jämlikhet eller
broderlighet, som vissa sedebud och vissa talesätt låta oss
hoppas att vi skulle möta.
Ingen utveckling är långsammare än moralens, ty den
måste, som vi sett, äga rum genom en omdaning i män-
niskonaturens sätt att känna, hvilket sker mycket lång-
sammare än omdaningen af dess sätt att tänka. Känslorna äro
genom årtusenden inorganiserade instinkter; men tanken
kan vara ett intryck från dagen eller gårdagen. Och
dessutom är denna omdaning aldrig fullständig. Det för-
flutna mänger sig alltid mer eller mindre i det närvarande,
och vi ha därför redan i det föregående spårat kvarvaron
af vildens och barbarens moral i de samtida kulturmän-
niskornas seder och lagar, liksom vi i brottmålshistorierna
sett bevis för, att icke ens det djuriska skedet saknar re-
presentanter i våra samhällen. Vi sammanfatta här ånyo
de svåraste bevisen mot samtidens moral:
Visserligen har känslan af människolifvets värde ökats —
men krigen fortfara, duellerna försvaras, barnamorden och
fosterfördrifningen finnas kvar, undantagshjon och foster-
barn afdagatagas ofta, och lifsfarliga industrier vålla en
häjdlös manspillan. Dödsstraffet och andra från veder-
gällningsteorin kvarlefvande hämdstraff finnas kvar — allt
företeelser, dem våra efterkommande skola peka på som
bevis för den låga ståndpunkt, hvilken den industriella
moralen intog i fråga om aktning för människolifvet och
skydd för de svagare.
Med afseende å förhållandet mellan könen är visserligen
engiftet samhällslag. Men månggiftet är samhällssed och åt-
njuter — i den legaliserade prostitutionens form — t. o. m. sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
