Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Om klang-r och skorr-r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett mod, som med förkärlek omfattades af »les précieuses»
och från detta hyperestetiska och tillgjorda sällskap spriddes
vidare. Les précieuses hade föresatt sig att »devulgarisera»
språket, hvilket innebar, att man af fåfänga ville tala
annorlunda men icke bättre, skönare eller uttrycksfullare än andra
menniskor, och därför blef man smaklös och tillgjord i sitt
tal liksom på så många andra områden. »C’est l’affectation
qui grasseye en parlant», säger Voltaire[1], och det tillgjorda
skorrande r-ljudet stälde sig sålunda värdigt vid sidan af
peruken, sminket, pudret, mouchen och de efter mönstret
af matematiska figurer klippta träden.
Mot slutet af adertonde århundradet var skorr-r
tämligen utbredt i Paris, och i våra dagar »grasseyerar» hvarje
parisare nästan utan undantag, ehuru tungspets-r fortfarande
gäller som det enda riktiga i vårdadt franskt uttal i den
högre stilen samt i sång. Både språk- och sänglärare hafva
dock stor möda att inöfva tungspets-r, och äfven i en eller
annan framstående skådespelares mun tumlar alltsom oftast
ett skorr-r in bland hans tungspets-r. Från hufvudstaden
spridde sig detta liksom hvarje annat mod till de större
landsortsstäderna, ehuru tungspets-r fortfarande håller sig
kvar i de mindre städerna samt på landsbygden.[2]
Enligt Trautmann är skorr-r ej något ursprungligt
tyskt ljud, utan har för ungefär 150 år sedan blifvit till
Tyskland importeradt från Frankrike. Trautmann anmärker
vidare angående skorr-r: »Es ist, so zu sägen, der Schatten
und Affe des Zungen-r und macht alle Spriinge desselben
mit». Det varder starkt klingande, klanglöst eller
vokaliseradt i sådana bygder, där tungspets-r på grund af
hvarjehanda förhållanden företer en motsvarande egendomlighet.
Skorr-r visar dock i vida högre grad än tungspets-r en
sträfvan att varda klanglöst, då det lätt öfvergår till ett
starkare eller svagare ch-ljud. I Berlin, Stettin, Hannover,
Braunschweig, Kassel o. s. v. frestas sålunda skolbarnen att
på grund af detta uttal skrifva erwachten, focht, Gebuchtstag
o. s. v. i st. f. erwarten, fort, Geburtstag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
