Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Om språket och språkljuden - Andra framsägningsfel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
viss likhet med stottring, och en eller annan dylik olycklig
störtare eller tumlare lär också under den DierTenbachska
operationsepidemien blifvit opererad för stottring.[1]
Fackmannen upptäcker dock lätt skilnaden mellan dessa båda
företeelser, och en hvar kan göra detsamma, om han blott
iakttager, att störtaren talar bättre, ofta alldeles normalt, men
stottraren sämre, i den mån han föresätter sig att tala på
en gång tydligt och flytande.
Med dessa framsägningsfel få icke förblandas den
hackning, stockning och upprepning, som förekomma under dålig
innanläsning särskildt af främmande språk. Detta fel har
ofta sin grund i svårigheten att med ledighet uttala de
erforderliga ljuden, men ännu oftare i oförmågan att med
ledighet framsäga ordförbindelserna, emedan hackaren ej på
tillbörligt sätt fått inhemta satsbetoningens konst.
Botemedlet mot alla dessa fel ligger i den didaktiska
metoden, rätt tillämpad. Mot släpningen har man bland
annat förordat planmässiga ljud-, läs- och talöfningar, under
hvilka konsonantljuden skulle särskildt kraftigt framhållas,
hvarigenom föredragets fart äfven skulle ökas, emedan
släpningen företrädesvis berodde på förlängningen af vokalernas
uttalstid. Tydlig och fast ljudning torde äfven i första rummet
böra användas såsom botemedel mot störtning och tumling,
men enligt vår öfvertygelse erbjuder sig jämte detta äfven
ett annat och i vissa fall ännu kraftigare botemedel uti
den riktigt och planmässigt tillämpade betoningen, så väl
den kvantitativa[2]
som sinnelags- eller känslobetoningen, hvars
systematiska framställning är ämnad att utgöra
hufvudinnehållet i en annan del af detta arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
