Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensk folketymologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stereoskop, dratvärs för travers, drafik för trafik,
drasin för dressin, bondpratika för bondpraktika,
badsäng för bassäng, alsterdam raceko från
Amsterdam, bärcirkel för bicykel, han(d)schetter för
manschetter, muntascher för mustascher, Upsalatorium
för observatorium, tänktera för tentera, talefon för
telefon, gratisfikation för gratifikation o. d.
Riksspråkets ryggrad för det tyska rückgrat, skygglapp
för danskans skyklap (af klap »lock», »ventil»),
nackarödt för franskans nacarat och det slangartade
bångmål för bon mot äro ej häller så oäfna. Men
ofta nog får betydelsen sitta emellan, och man nöjer
sig med att erhålla ljudförbindelser, som låta svenskt,
t. ex. riksspråkets grötmyndig, som ej kommer af
gröt, utan af det plattyska grot »stor»; spillkum af t.
spühlkumme »sköljkopp»; marschruta, ej af ruta,
utan af fr. route »väg»; slagruta af t. ruthe »spö»;
persedel af fr. parcelle; knöl i betydelsen »berusad»
af t. knüll med samma betydelse; bedarra af
plattyskt bedaren lugna; nackdel af t. nachteil;
försagd ej af säga utan af t. verzagt; fastlagen af t.
fastelabend; rysshjälp af t. rauschgelb; segelgarn af t.
seil »snöre»; domkraft af t. daumkraft »maskin med
kugg(hjul); befalla ej af falla, utan af t. befehlen;
likaså anbefalla af t. (an)empfehlen; föranleda af
det danska foranlade, som är identiskt med vårt
föranlåta. Stundom har ombildningen rent af till följd,
att den ursprungliga betydelsen förryckes. Jag tänker
härvid icke så mycket på allmogeuttryck sådana
som lättsinsiat för licentiat, hvilket icke är så illa
menadt, som det låter; utan fastmera på åtskilliga
uttryck i riksspråket, de där utgöra långtifrån nöjaktiga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>