Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om språkriktighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
eller de som nu hålla på att arbeta sig fram eller alla
dessa tillsammans (månne äfven, då de stå i strid med
hvarandra?), så är att märka, att vi sällan eller aldrig
så i grund känna till den speciella ljudlagens art och
verksamhetssfär, att vi kunna exakt formulera
densamma. Vetenskapens framsteg leda dagligen till nya
och bättre formuleringar af ljudlagarna, hvilket
nödvändigtvis medför idkeliga ändringar i uppfattningen
af än den ena, än den andra formens språkriktighet.
Ännu för icke länge sedan ansågs Sver(i)ge vara en i
viss mån osvensk form, där g berodde på danskt
inflytande, hvarfor också t. ex. Dybeck och Rydberg i
sin patriotism velat införa formen Sverike; nyligen
är emellertid uppvisadt, att Sver(i)ge just är den från
svensk ståndpunkt ljudlagsenliga formen, och torde den
väl sålunda hädanefter få gälla såsom den bättre.
Likaledes kunna från denna ståndpunkt aldra, häldre
göra anspråk på att få anses som bättre än allra,
hällre, ty -ldr- kvarstår säkerligen ljudlagsenligt i
nysvenskan; jfr äldre, föräldrar, aldrig m. m. (skvaldra,
buldra o. d. äro omstöpta till skvallra, bullra efter
skvaller, buller). Emellertid är det nog icke
medvetandet af, att våra ljudlagsformuleringar äro mer eller
mindre osäkra och växlande, som afhåller dem, som
från den här kritiserade ståndpunkten söka förbättra
vårt språk, från att konsekvent praktisera sina teorier.
Idkeliga inkonsekvenser råkas nämligen äfven här, och
godtyckligheten har fritt spelrum. Så t. ex. — för
att blott anföra ett af de otaliga hithörande fallen —
har bland de många författare, som nitiskt sträfvat
att införa formen åsar (för asar), ingen — så vidt
jag vet — velat offra någon möda på att skaffa guden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
