Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Språkets musikaliska sida
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
språkljudens kvalitet ankommer, förnekar sin mening —
skenbart.
Man kan alltså med fullaste skäl säga, att
tonskiftningarna äro, om också icke språkets allra
viktigaste faktor — ty den kan ju verkligen i nödfall
undvaras, såsom fallet är vid viskning — så dock
dess inflytelserikaste och i alla händelser en av de
allra viktigaste. Och dock är den hittills så oändligt
litet undersökt. Det är en av den framtida
vetenskapens största och tacksammaste uppgifter att i detalj
utreda dels den specifika betydelsen av varje faktiskt
förekommande modulation, dels huru den kan ha
denna sin betydelse; sålunda att för alla speciella
fall lämna en utredning, motsvarande den som ovan
givits rörande septimaintervallen i en fråga.
För det fjärde och sista kan äntligen modulationens
anledning vara av rent grammatisk natur,
d. v. s. man tillägger ett fonem på grund av hävd
en viss tongång, den som fonemet äger vid ett fullt
neutralt uttal, t. ex. såsom uppslagsord i ett lexikon.
Denna »lexikaliska ton» beror sålunda visserligen i
första hand på vana, är fonemets vanliga modulation
i motsats mot dess många tillfälliga, men måste
tänkas ytterst och ursprungligen bero på de redan
behandlade, reellt motiverade, orsakerna; främst väl på
de psykiska, därnäst på de fysiologiska, men till sist
också på att det ena fonemet analogiskt ombildats
efter ett annat. Belysande exempel från nutida
språkliv saknas icke.
Ta vi t. ex. orden pappa och mamma, så uppvisa de
enligt flertalet svenskars uttal, lexikaliskt sett, i
likhet med våra allra flesta tvåstaviga ord på -a en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
