- Project Runeberg -  Spridda studier. Populära uppsatser / Samling 2 /
71

(1895-1924) [MARC] Author: Adolf Noreen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tala svenska — med svenskarna!

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Intet främmande språk utövar för närvarande så
stort inflytande på svenskan som det danska och
dess dotterspråk (dansk-)norskan. Detta förklaras
dels av vissa danska och norska författares (t. ex.
Brandes, Drachmanns, Jacobsens, Ibsens, Björnsons,
Kiellands, Lies) stora litterära betydelse och därpå
beroende insteg i svenska litterärt intresserade kretsar
och hos våra nyare författare, t. ex. framförallt
Levertin; dels på vissa av dessa våra författares (t. ex.
Benedictssons, Bååths, Hanssons, Lundegårds,
Ossian-Nilssons, Österlings) sydsvenska börd. Den närmaste
följden av det ena som det andra blir upptagandet i
svensk litteratur av danska och norska uttryck, som
man hos de främmande författarna funnit träffande
eller målande. Detta är på intet sätt att klandra,
därest svenskan saknar ett lämpligt uttryck för det
ifrågavarande begreppet eller saken. Men som rent
okynne måste det stämplas, därest så icke är fallet,
utan vi redan äga ett fullgott uttryck för vad som
skall uttryckas. Och riktigt galet blir det, ifall själva
det inlånade ordet redan finnes i svenskan, men med
en annan betydelse, något som på grund av de
nordiska språkens nära frändskap ytterst ofta är fallet.
Då uppstår just ett nytt par homonymer, ofta av en
lika löjeväekande natur som väsen ’varelse’ och
’oväsen’, eller det tyska schnur ’snöre’ och
’sonhustru’. Det ser ut som åtskilliga av våra
samtida skulle tänka med Kierkegaard: det fattas bara,
att det ordet schnur finge betyda för det tredje en
kamel, för det fjärde en sopkvast. — Det är några
dylika fall jag i det följande skall framdraga.

Utslag har hittills i svenskt språk betytt: oftast

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:21 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naspristud/2/0075.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free